231 Svartingstorp

By: Svartingstorp

Stenåldersverktyg såsom stenyxor och skafthålsyxor har i riklig mängd tillvaratagits ur gårdens areal. Detta kan vi ta som ett bevis att trakten varit ”befolkad” sedan årtusenden tillbaka.

Är 1302 finner vi äldsta skriftliga beviset – ett köpekontrakt med stavningen ”Swartinghstorp”. I slutet av 1500-talet och början av 1600-talet ”ansattes” byns ägare ”hårt” av Älfsborgs lösen. Under danskarnas härjningar (Kalmarkriget) brändes byggnaderna 1612.

Vägen Kalmar – Stockholm drog fram genom byn och belastade dess hemman med ”påstföringsskyldighet”, från tillkomsten 1636, ända fram till 1809.

Under flera århundraden tillbaka, har ägandelistan, varit desamma som på Björnö/Stäflö. Bjelke -Bååt -Leijonhufvud -Banér -Cronhjort -Ulfclou -Berg von Linde -Posse.

Är 1887 inköper Carl Olof Swanberg, dåvarande Svartingstorp på auktion efter familjen Posse. Inom kort tillköpte Swanberg ytterligare några gårdar och ett 86-årigt ägandeförhållande familjen Swanberg -Holmquist inträder. (Boken om Åby 212 -228.)

Författare Carl Olof Holmquist ”Svartingstorp”
Författare Arne Johansson ”Minnen och utveckling under mina 39 år på Svartingstorp”
Författare Alva Holmquist-Nissen ”Svenskamerikanen Carl Olof Swanberg på Svartingstorp”

1888. En omfattande upprustning av alla gårdarna. Stenbrytning -täckdikning. Byggande av mejeri med islagerhus, smedja med slöjdarverkstad, ladugård med ungdjurstall, diverse tjänstebostäder m. m. Från Mokällebäcken lades vattenledning med pumpstation och högt belägen vattencistern av sten och betong till mejeri -ladugårdar och huvudbyggnad. Telefon installerades över Rockneby.

1889. Driften av mejeriet startade i juli månad. Redan samma år levererade gårdarna Läckeby, Förlösa, Norrstäflö, Kråksmåla, Vesslö och fyra lantbrukare i Åby by till Svartingstorps mejeri, vars produkter mjölk -grädde -smör -ost, såldes till Kalmar. Från början exporterades även smör till England.

1892. Ny ladugård byggdes. De gamla koraserna såldes på auktion.

1893. 238 dräktiga kvigor och 12 tjurar av Jerseyrasen inköptes. Djuren överfördes till Kalmar med förhyrd ångare. Till Svartingstorp i lösdrift.

1900. Övergång från oxar till hästar skedde successivt under en följd av år. Från att vid sekelskiftet ha varit 12 par oxar och 10 par arbetshästar. Vid första världskrigets slut ersattes sista paret oxar av en 20/24 hkr Munktell – traktor med 3-skärig plog. Den egentliga mekaniseringen tog sin början och var ej helt avslutad förrän 1959, då sista hästen såldes. Antalet anställda i början var ca. 130, vilket antal i huvudsak behölls fram till åren efter första världskriget. Som en följd av ändrade driftsförhållanden och fortgående rationalisering hade antalet anstä1lda minskat till ett 60-tal efter andra världskrigets slut. 1973 blott 6 anställda.

1911. Besättningen uppgick som mest till 520 djur detta år.

1916. En ”Manus” mjölkmaskinanläggning installerades. Jerseymjölk levererades till den egna mjölkbutiken i Kalmar samt ca. 25 andra affärer.

1936. Uppfördes ny ladugårdsbyggnad.

Läs vidare i Boken om Åby.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se