1 Skallmon

Den här stenen är gräns mellan Bäckebo socken i norr, Kristvalla i väster och Åby i söder.

300 m västerut finns en höjpunkt på 73,8 m över havet som kallas ”Sjutorpstenen”. På 1920-talet bodde mer än 20 personer i de 7 torpställen som har gett höjdpunkten sitt namn.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6300929 E 567259
RT90 X 6302315 Y 1518152
WGS84 dec 56,847292° 16,102704°
WGS84 g/m 56° 50,8375′ 16° 6,1622′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 50,25″ 16° 6′ 9,73″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

2 Koppartorp

By: Koppartorp

I början av 1800-talet bodde Karin Josefsdotter på den här platsen. Hon mördades av båtsmannen Jan Jonsson Stille i Koppartorp. Huset brändes ner natten mellan den 30 och 31 januari 1812.

Jan dömdes till döden och avrättades, medelst halshuggning, i juni månad, samma år.

Uppgifterna är hämtade ur domstolsprotokoll som finns i hembygdsföreningens arkiv på Prästgårdsmagasinet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299747 E 568014
RT90 X 6301124 Y 1518893
WGS84 dec 56,836567° 16,114759°
WGS84 g/m 56° 50,1940′ 16° 6,8855′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 11,64″ 16° 6′ 53,13″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

4 Koppartorps båtsmanstorp

By: Koppartorp

I de äldsta handlingarna finner vi tjänstgörande båtsmän här, redan på 1600-talet. Till den här båtsmansroten hörde även Bänkaryd, Bäckstorp,  Knöppletorp  och Skubbetorp.

Båtsman Stille flyttade stugan till Alebolyckan i Bäckebo socken 1803, men flyttade tillbaka den till Koppartorp efter några år. 1812 dömdes Stille för mord och mordbrand och blev avrättad.

I mitten på 1800-talet blev dåvarande båtsmannen avskedad för stöld.

Siste båtsman på torpet var Johannes Hellman 1864–1897, som med hustrun Vendla hade sju barn. De två äldsta, tvillingarna Carl och Uno, reste 1891 till Amerika, 17 år gamla.

Läsa vidare om Koppartorps båtsmän kan vi göra på Prästgårdsmagasinet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6300219 E 568003
RT90 X 6301596 Y 1518887
WGS84 dec 56,840806° 16,114695°
WGS84 g/m 56° 50,4484′ 16° 6,8817′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 26,90″ 16° 6′ 52,90″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

5 Rybacken

By: Knöppletorp

År 1771 kom torparen Johan Jönsson och hans hustru Kerstin till Rybacken. År 1790 avled Johan i en ålder av 80 år och år 1791 Kerstin 85 år.

År 1780 bosatte sig torparen Jon Nilsson här. Han var född 1748 i Östingstorp, Kristvalla. Jon gifte sig 1775 med pigan och bonddottern Anna Jonsdotter i Knöppletorp, även hon född 1748.

Jon och Anna fick sex barn; Maja 1777, Nils 1780, Stina 1781, Eva 1785, Petter 1789 och Daniel 1792.

Anna Jonsdotter avled 1806. Jon Nilsson gifte om sig 1809 med änkan Kjerstin Andersdotter från Maltorp. Jon Nilsson dog 1816. Därefter brukades torpet av Kjerstin Andersdotter och hennes son Peter Fredriksson, född 1790 i Nickebo, som hon hade i ett tidigare äktenskap. Änkan Kjerstin Andersdotter avled 1835.

Jon Nilssons son, Nils Jonsson, var artillerist med namnet Nils Wahlberg. År 1815 hade han fått avsked från militären och var i stället sockenskräddare och bodde på torpet Rybacken. År 1822 flyttade han till Förlösa som ogift.

År 1835 kom backstuguhjonet Carl Persson och hans hustru Valborg Svensdotter till Rybacken. Carl Persson avled 1846 och Valborg Svensdotter avled 1857.

Torpstugan , som även kallades Ryet, revs i slutet av 1800-talet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299232 E 568986
RT90 X 6300597 Y 1519859
WGS84 dec 56,831795° 16,130544°
WGS84 g/m 56° 49,9077′ 16° 7,8326′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 54,46″ 16° 7′ 49,96″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

6 Båtsmanstorp

By: Bäck

Under 1800-talet hade alla Bäcks båtsmän namnet: Nummer 42 Fyrknopp

I detta båtsmanstorp har följande båtsmän bott:
Carl Persson antogs 1798
lsak Karlsson antogs 1827
Peter Lorens Petersson antogs 1848
Anders P. Andersson antogs 1863
Anders blev änkling 1886 och gifte om sig 1887. Flyttade till Förlösa 1893.
Petter Johan Johansson antogs 1873
Hans hustru hette Kristina Johansdotter och de hade fyra barn. Petter avskedades 1889. 

Torpet revs omkring 1915. Under någon kortare period arrenderades torpet ut till ”civil” brukare.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299305 E 569327
RT90 X 6300666 Y 1520201
WGS84 dec 56,832400° 16,136151°
WGS84 g/m 56° 49,9440′ 16° 8,1691′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 56,64″ 16° 8′ 10,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

7 Ekelund

By: Bäck

Här har det stått en kvarnstuga med tillhörande såg och kvarn. Den inköptes 1892 av Ernst Johansson.

Senare ägare:
Gunnar Johansson
Sigvard Gunnarsson

Kända mjölnare har varit:
Alfred Pettersson 1904 –1908
Klas Albin Karlsson 1908 –1909
Johan Gustaf O. Karlsson 1909 –1910
Sjögren, inflyttad från Ebbegärde, 1913 -1920. Ragnar Johansson

Sist boende:
Werner Johansson m. fam. 1938-1943.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299359 E 570285
RT90 X 6300709 Y 1521160
WGS84 dec 56,832743° 16,151864°
WGS84 g/m 56° 49,9646′ 16° 9,1118′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 57,87″ 16° 9′ 6,71″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

9 Gårdstomt

By: Knöppletorp

I början av 1900-talet byggde den dåvarande ägaren Jakob Karlsson här smedja, kvarn, ladugård och en mindre undantagsstuga, som senare flyttades till Tombo.

Senare ägare har varit Lambert Haglund, Konrad Karlsson och Herman Pettersson.

Gården inköptes sedan av Rickard och Ellen Johansson och sambrukades med Knöppletorp 1:5.

Mangårdsbyggnad, ekonomibyggnad och kvarn revs på 1940–1950-talen.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298780 E 568182
RT90 X 6300154 Y 1519050
WGS84 dec 56,827850° 16,117259°
WGS84 g/m 56° 49,6710′ 16° 7,0355′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 40,26″ 16° 7′ 2,13″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

10 Jonsebacken

By: Knöppletorp

Här bodde ”Skyfflegubben”, Anders Peter Svanström. Han var född i Kristvalla 23 april 1835. När han som änkling 1892 flyttade in på Knöppletorp var hans titel ”husegare”.

A. P. Svanström flyttade till fattiggården i Örntorp 1908, där han dog 1910.

Svanström var en mycket skicklig slöjdare. Han tillverkade skyfflar som han fick pris för, bl. a. i Stockholm.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298728 E 568044
RT90 X 6300104 Y 1518911
WGS84 dec 56,827407° 16,114978°
WGS84 g/m 56° 49,6444′ 16° 6,8987′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 38,67″ 16° 6′ 53,92″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

12 Hägnen

By: Knöppletorp

Torpstugan var bebodd av torparen Peter August Andersson (kallades även Öman) med hustru Lena Kajsa och 5 barn.

Det berättas att P. A. blev blind av en röksvamp. I sin skildring från Åby Skogsbygd, i början av 1900-talet, skriver Gunnar Franzén: ”Om denna man var en gåta för folket, så var det också en gåta huru han kunde gå fritt och röra sig huru långa vägar som hällst ute i byarna. Han hade något underligt sätt att räkna stegen och med sin käpp finna stöd och ledpungter under sin vandring”.

Peter August var född i Kristvalla 1831, hustrun i Bäckebo 1834. Kom som statdräng till Bäckstorp 1863, till Knöppletorp 1866. Barnen lämnade hemmet i vuxen ålder för arbete på annan ort. Den yngsta Emelia, född 1874, emigrerade till Amerika 1891. Föräldrarna bodde på Knöppletorp in på 1900-talet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298017 E 569448
RT90 X 6299376 Y 1520307
WGS84 dec 56,820811° 16,137785°
WGS84 g/m 56° 49,2487′ 16° 8,2671′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 14,92″ 16° 8′ 16,03″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

13 Basta

By: Knöppletorp

När linet var skördat och rötat var det dags att skilja de vedartade delarna från den användbara linfibern. Man ”bråkade” linet. Genom att torka linet ordentligt i en linbasta gick bråkningen bättre och linfibern kunde sedan ”skäktas” och ”häcklas” för att få fram en fin fiber att spinna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298472 E 568366
RT90 X 6299844 Y 1519230
WGS84 dec 56,825059° 16,120184°
WGS84 g/m 56° 49,5035′ 16° 7,2110′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 30,21″ 16° 7′ 12,66″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

14 Ryttartorpet

By: Skubbetorp

Vi saknar uppgifter om denna plats.
Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297260 E 567443
RT90 X 6298643 Y 1518292
WGS84 dec 56,814312° 16,104736°
WGS84 g/m 56° 48,8587′ 16° 6,2842′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 51,52″ 16° 6′ 17,05″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

15 Mörkemad

By: Skubbetorp

Här byggde soldaten Mörk ett torp efter att han blivit avskedad 1808. Han byggde det vid en mad, en surmark. Torpet fick namnet Mörkemad.

Peter Persson Mörk var född 1771. Han blev antagen som soldat år 1803 i Karlsbo rote, Åby socken.

Peter Persson Mörk vigdes 1802 med soldatdottern Maria Carlsberg som var född 1777 på soldattorpet i Karlsbo. De fick fyra barn; Anna-Stina född 1802, Jonas Petter född 1804, Cajsa Lisa född 1807 och Stina Maria född 1810. År 1825 flyttade familjen till Sjöbrånan under Gelebo.

De sista torparna var Karl-Gustav och Manda Gustavsson som kom från Danielsmålen.

Under många år var familjen Ellen Stolpe sommarboende på torpet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296886 E 567494
RT90 X 6298268 Y 1518339
WGS84 dec 56,810943° 16,105478°
WGS84 g/m 56° 48,6566′ 16° 6,3287′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 39,39″ 16° 6′ 19,72″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

16 Danielsmålen

By: Skubbetorp

De sista bofasta i Danielsmålen var Karl och Maria Svensson från Långemåla.

Under andra världskrigets dagar tvångsavverkades stora mängder ved i de svenska skogarna. Därför fanns, på denna plats, en barrack för skogsarbetarna under 1940-talet. Här bodde bland annat estländare som avverkade stora mängder ved på Skubbetorps gård under krigsåren.

En annan grupp (43:orna) var de ynglingar, som mellan mönstringen och inryckningen till värnpliktstjänstgöringen skulle hugga ett visst antal kubikmeter ved. Wilmer Rickardsson var deras instruktör. Grabbarna klagade att de fått för stort beting, men Wilmers recept var rätt och slätt: ”De ä bare te å hänge i båjen, då blir de ve ska ni se”.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296367 E 567688
RT90 X 6297746 Y 1518527
WGS84 dec 56,806248° 16,108518°
WGS84 g/m 56° 48,3749′ 16° 6,5111′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 22,49″ 16° 6′ 30,66″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

18 Tjärdal

By: Skubbetorp

En tjärdal är en typ av kolmila för tjärframställning. Den är byggd på trattformig urschaktning i marken, så att tjära kunde samlas upp i tunnor från den trattformade bottnen. (DaIbränd tjära.)

Tjärbränning, framställning av trätjära genom kolning av kådrikt trävirke..


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295763 E 567748
RT90 X 6297141 Y 1518580
WGS84 dec 56,800813° 16,109342°
WGS84 g/m 56° 48,0488′ 16° 6,5605′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 2,93″ 16° 6′ 33,63″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

19 Berkhorvan

By: Skubbetorp

Här finns två husgrunder.

Sista torpare var Anders Johan Andersson, född i Kopparbo, Kristvalla. Han var gift med Ida Jonsson från Grönkulla. De flyttade senare till Skyttemålen.

Tre av deras fem barn, Enok, Karl och Gustaf utvandrade till Amerika. John och Anna med familjer bosatte sig i Åby.

Stugan revs och byggnadsmaterialet användes till hus på Skubbetorps gård.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295703 E 568286
RT90 X 6297075 Y 1519117
WGS84 dec 56,800198° 16,118126°
WGS84 g/m 56° 48,0119′ 16° 7,0876′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 0,71″ 16° 7′ 5,25″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

20 Tran-Kajsa

By: Skubbetorp

Här finns en husgrund och en brunn.

Huset har troligen varit bebott av Johannes Nicolaisson, född 1809, död 1888 och Kajsa Jonsdotter, född 1818, död 1898.

Johannes och Kajsa hade flera barn födda såväl utom som inom äktenskapet, därav två söner födda 1858 och 1865.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295684 E 567672
RT90 X 6297063 Y 1518503
WGS84 dec 56,800115° 16,108076°
WGS84 g/m 56° 48,0069′ 16° 6,4846′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 0,41″ 16° 6′ 29,07″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

21 Fångstgrop

By: Skubbetorp

I mitten på en varggrop, fångstgrop eller fallgrop som den kallades var en påle som man band fast ett köttstycke eller en fågel som bete. Sedan täcktes gropen över med klent material närmast pålen så att vargen eller räven ramlade ner när den hoppade för att fånga bytet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295140 E 568022
RT90 X 6296515 Y 1518847
WGS84 dec 56,795180° 16,113666°
WGS84 g/m 56° 47,7108′ 16° 6,8200′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 42,65″ 16° 6′ 49,20″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

22 Lovisatorpet

By: Skubbetorp

Här finns en husgrund som är 5 x 3 1/2 meter.

Lovisa och hennes make Jonas hade 12 barn.

Yngsta barnet hette Gerda, född 1881. Hon var piga på Skubbetorp 1899–1917. När hon gifte sig höll husbondfolket bröllop för henne på Skubbetorps gård.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295158 E 568417
RT90 X 6296528 Y 1519242
WGS84 dec 56,795281° 16,120131°
WGS84 g/m 56° 47,7169′ 16° 7,2079′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 43,01″ 16° 7′ 12,47″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

23 Skyttemålen

By: Skubbetorp

Skyttemålen var ett av de största torpen i Åby socken. Av den anledningen måste arrendet, två dagsverken i veckan, anses som humant. Torpens olika brukare med familjer kan vi finna så långt tillbaka som år 1770 då husförhörslängder började föras i Åby socken.

Torparen Karl August Jonsson och hustru Anna Lovisa, med son och dotter, kom till Skyttemålen 1876, alla födda i Ryssby. På torpet föddes ytterligare tre barn. En son född 1877 dog tre år gammal i lungsjukdom. Sonen Karl född 1872 och dottern Dorothea född 1880 dog med 12 dagars mellanrum år 1890 i en halssjukdom.

Dottern Johanna gifte sig i Bänkaryd och lämnade föräldrahemmet 1895. Föräldrarna och sonen Anders Peter Ferdinand, född 1883, flyttade 1898 till Björkliden i Karlsbo.

Sonen Ferdinand Karlsson flyttade till Editslund i Tombo, där han hade en liten verkstad och tillverkade möbler m.m. Sedan var han arrendator på Bäckstorp 1:3 och Stämmeryd i Kristvalla socken. Är 1917 inköptes Björket. Är 1922 flyttade han till Läckeby och därefter gick flyttlasset till Stora Gräsmo i Ljungby socken. Slutligen till Harby Trekanten där han med sonen Gösta byggde upp en av de större handelsträdgårdarna i Kalmartrakten.

Siste brukaren på Skyttemålen var Anders Johan Andersson från Kopparbo i Kristvalla, gift med Ida från Grönkulla.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6294577 E 568341
RT90 X 6295948 Y 1519159
WGS84 dec 56,790076° 16,118730°
WGS84 g/m 56° 47,4046′ 16° 7,1238′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 24,27″ 16° 7′ 7,43″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

24 Ekhorvan

By: Skubbetorp

Här har bland annat bott:

Torpare Johan Peter Johnsson född 1843
Gift med Christina Jonsdotter född 1840
Barn:
Edla Sofia född 1868
Carl Henric född 1870
Erik född 1871
Emil Alfred född 1873
Hilda Mathilda född 1875
Johan Viktor född 1877

Johan Viktor utvandrade till USA 1895.

Barnen flyttade ut efter hand, men Johan och Christina brukade torpet in på 1900-talet.

Ekhorva har varit bebott och namngivet torp under hela 1800-talet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295051 E 568906
RT90 X 6296416 Y 1519730
WGS84 dec 56,794255° 16,128109°
WGS84 g/m 56° 47,6553′ 16° 7,6865′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 39,32″ 16° 7′ 41,19″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

25 Perstorpet

By: Karlsbo

Den siste brukaren till Perstorpet vi känner till hette Per August Nilsson, född 1843. Gift 1881 med Lovisa Nilsdotter som var född 1848.

Deras barn hette Emma född 1871, Nils Lorens född 1882, Karl Viktor Adrian född 1885, Johan född 1887, Gunnar Alex född 1889.

Emma utvandrade till Amerika. Som gift hette hon Mauritz i efternamn och hade en dotter. Karl utvandrade också till Amerika, men återvände till Tombo.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295067 E 568971
RT90 X 6296431 Y 1519795
WGS84 dec 56,794387° 16,129173°
WGS84 g/m 56° 47,6632′ 16° 7,7504′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 39,79″ 16° 7′ 45,02″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

26 Hultet

By: Bäckstorp

Hit flyttade arbetaren ”Johan i Hultet” och hans hustru Helena 1892.

Johan Karlsson var född i Kristvalla 1867. Gift, 1891, med Helena Johansdotter, född i Hälleberga 1858.

Redan år 1893 flyttade paret till Tokebo, där Johan tituleras torpare. 1899 gick flyttlasset tillbaka till Kristvalla.

Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296226 E 568367
RT90 X 6297597 Y 1519205
WGS84 dec 56,804882° 16,119606°
WGS84 g/m 56° 48,2929′ 16° 7,1764′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 17,58″ 16° 7′ 10,58″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

27 Kolmila

By: Bäckstorp

På den här platsen har det funnits en kolmila.

Omkring 1918-1920 ägdes en av gårdarna i Bäckstorp av trävaruhandlare som avverkade all grov skog. På gården fanns, förutom en komila, en såg där timret sågades. Virket kördes till Läckeby och Kalmar. Kolet kördes till Trekantens järnvägsstation för vidare transport till järnverken.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296992 E 568726
RT90 X 6298359 Y 1519573
WGS84 dec 56,811710° 16,125688°
WGS84 g/m 56° 48,7026′ 16° 7,5413′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 42,16″ 16° 7′ 32,48″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

28 Hönsa-Stina

By: Bäckstorp

Hönsa-Stinas riktiga namn var Stina Lisa Larsdotter. Hon föddes 1842 på Tombo 3 där morfadern var torpare. Hit till Bäckstorp flyttade Stina 1893.

Gunnar Fransén skriver i häftet ”Några bilder från Åby Sockens Skogsbygd, kring sekelskiftet 1800-1900” följande:

”När vi nu har kommit så långt med vår vandring på barndomens vägar, kunna vi icke avsluta denna skildring utan att också teckna ett porträtt av bygdens original nr l, nämligen ”hönsa-Stina”. Hon kom att under sitt ensamma liv bo i en liten stuga mellan byarna Bäckstorp och Skubbetorp. Tydligen hade hon tidigt försett sig med en skara höns, som kommo att bli både hennes sällskap och levebröd. Till stugans enda rum hörde också ett litet kök som synbarligen blev hönsens dagrum, medan de till sängkammare också använde rummet. I gummans säng hade de sina värpreden och på sängens gavlar sutto de om nätterna. Foder till djuren måste hon skaffa ute i bygden. Äggen och blivande ungtuppar sålde hon i Kalmar.”

I Boken om Åby återges en berättelse om hur Hönsa-Stina tog sig till torget i Kalmar. Kvällen innan gick hon över skogen till Sporsjö där hon övernattade. Tidigt nästa morgon fortsatte hon sin färd till Kalmar med ägg och höns. Då hade hon gått 3 mil. Ofta fick hon åka hem med någon som sålt ved eller potatis.

1917 flyttade Hönsa-Stina” till fattiggården.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297663 E 568379
RT90 X 6299035 Y 1519233
WGS84 dec 56,817794° 16,120172°
WGS84 g/m 56° 49,0676′ 16° 7,2103′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 4,06″ 16° 7′ 12,62″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

29 Rävgården

By: Bäckstorp

I mitten på 1930-talet startade Bengt Nilsson, som då var ägare till en av gårdarna i Bäckstorp, en rävfarm tillsammans med bröderna Nore Jonsson (senare Jareklint) och Sture Jonsson, som hade kommisionsaffär i Kalmar. Här fanns ungefär 150 rävar.

Ägaren Bengt Nilsson hade även personbilstaxi och lastbil.

Bengt Nilsson byggde också en villa 1936, som brann ner vid ett åskväder 1940.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297870 E 568427
RT90 X 6299241 Y 1519284
WGS84 dec 56,819642° 16,121023°
WGS84 g/m 56° 49,1785′ 16° 7,2614′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 10,71″ 16° 7′ 15,68″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

30 Karlsbo soldattorp

By: Karlsbo

Den soldat som bodde här år 1711 hette Uggla. Den siste som innehade tjänsten fick avsked 1849. Soldattorpet i Karlsbo tillhörde N: 20 Kongl. Calmar Regemente Lifkompaniet N 136.

Senare bodde en snickare vid namn Kalle Thörnquist i torpet. Han hade varit i Amerika två gånger och när han återkom vid sekelskiftet hade han en cykel med sig.

Även Tilda, en god vän, samt systern Kristina bodde på torpet. Båda var ”läskunniga” och botade sjuka. De slog åder, hade iglar, kokade plåster som förmådde läka de svåraste sår och drog ut tänder. Båda hade varit åt Stockholm vid flera tillfällen.

Karlsbo skola

I ett kyrkostämmoprotokoll från 21 nov 1888 skrivs att till kommittén för skolhusbyggnader inkom ett anbud att uppföra en skola i Karlsbo för 2750 kronor.

Skolan byggdes 1890 och blev granne med soldattorpet. Skolformen var en B3-skola med intagning vartannat år. Den siste läraren som undervisade i den skolformen var Stina Andersson-Berminge, hon tillträdde tjänsten 1926.

Läs Stina Berminges egna berättelser om Karlsbo i Boken om Åby. Sid. 110–123.

Karlsbo by har en areal på ca 200 ha. År 1539 fanns det en Kronobonde i Karlsbo. Byn brändes ner i Kalmarkriget 1611.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297670 E 569411
RT90 X 6299029 Y 1520266
WGS84 dec 56,817697° 16,137087°
WGS84 g/m 56° 49,0618′ 16° 8,2252′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 3,71″ 16° 8′ 13,51″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

31 Björkliden

By: Karlsbo

Siste bofaste ägaren är okänd. På andra sidan vägen finns en brunn. Där har det funnits ett hus som var handelsbod. Här bodde en gammal gumma som kokade karameller, ”Bussar”.

I Gunnar Franséns häfte från början av 1900-talet kan vi bl. a. läsa: Mor Sanna, byns affärskvinna såg till att byns folk kom över livets nödtorft till rimligt pris. Hennes varusortering var icke stor, men hon gjorde så gott hon kunde. Jag minnes så väl, att på ingångsdörrens ena sida stod fotogénfatet, på den andra sidan silltunnan. Mor Sanna var snäll och godhjärtad. Ofta kunde en liten strut karameller finna vägen till barnens magar. De var en läckerhet, ty bussarna voro bemängda med alla slags smakämnen från de andra varorna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297812 E 569749
RT90 X 6299168 Y 1520606
WGS84 dec 56,818930° 16,142665°
WGS84 g/m 56° 49,1358′ 16° 8,5599′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 8,15″ 16° 8′ 33,59″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

32 Augustatorpet

By: Karlsbo

På platsen finns 2 husgrunder.

Torparen Karl Johan Petersson född 1849 i Kristvalla, död i Åby 1888. Hustrun, Augusta Gustafsdotter född 1847 (har tydligen givit stugan dess namn).

Barn:
Josef Alfred, född 1876 Emelie MatiIda, född 1878 Frans Augustinus, född 1882 Karl Uno Theodor, född 1885

Torpet revs antagligen i slutet av 1800-talet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296778 E 569110
RT90 X 6298141 Y 1519954
WGS84 dec 56,809736° 16,131909°
WGS84 g/m 56° 48,5842′ 16° 7,9145′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 35,05″ 16° 7′ 54,87″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

33 Harry Karlssons stuggrund

By: Karlsbo

Den siste bofaste ägaren här var Harry Karlsson.

I äldre tid var detta en liten gård. År 1946 såldes gården till Henning Carlsson och arealen lades därmed till Karlsbo 1:2. Stugan revs senare samma år.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298024 E 570266
RT90 X 6299373 Y 1521125
WGS84 dec 56,820748° 16,151181°
WGS84 g/m 56° 49,2449′ 16° 9,0709′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 14,69″ 16° 9′ 4,25″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

34 NTO-lokal

By: Karlsbo

Åby sockens första föreningsägda lokal byggdes här i Karlsbo.

NTO-Logen, Framtidens Hopp, bildades i Nickebo skolhus den 16/2 1908, efter föredrag av Pastor Werner.

Hösten 1911 byggdes, på den här platsen, den första lokalen som invigdes den 25/2 1912 och då besöktes av 200 personer. Den 24:de maj samma år brann lokalen ner. Det spekulerades i om det var mordbrand.

Senare byggdes en andra lokal i Nickebo. Den 22/2 1914 hölls invigningsfesten.

Se i övrigt Gunnar Franséns häfte på Prästgårdsmagasinet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297654 E 570088
RT90 X 6299006 Y 1520943
WGS84 dec 56,817460° 16,148170°
WGS84 g/m 56° 49,0476′ 16° 8,8902′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 2,86″ 16° 8′ 53,41″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

35 Skomakare Petterssons grund

By: Tombo

Här inköpte skomakaren Anders Petersson, den 2 april 1890, ett jord- och hagmarksområde, för en summa av 800 kronor. Säljare var Carl Peter Petersson och hans hustru Efva Gustafva Nilsdotter. Anders, bondson från Knöppletorp, uppförde en byggnad, bröt och odlade upp ett område längst bort på åkern, som har benämnts som ”Ante-kallgårn”.

Anders bodde i Stockholm 1885-86 och var 1 1/2 år i Amerika 1887-88. I okt. 1891 kunde han flytta in i sin stuga. Förmodligen hade Anders tjänat ihop en del pengar, men 800 kronor, år 1890, var stora pengar och p.g.a. betalningssvårigheter, blev han redan i november 1892, anmäld till Kronofogden och fråntagen äganderätten vid exekutiv auktion. Området inropades då av högstbjudande Efva Gustafva Nilsdotter. Hon var då änka och återinköpte området för 460 kronor.

Det sägs att Anders blev lite ”underlig” efter detta, d.v.s. nedstämd och grubblande, vilket man kan förstå. Men han fick tydligen bo kvar i stugan. Det bekräftas även av prästens anteckningar i husförhörslängden. Anders (endast 41 år gammal) kom till fattiggården i Örntorp 1896 och bodde här in på 1900-talet.

Uppgifterna lämnade av Irma Alriksson, som kompletterats med uppgifter från mikrofilmade kyrkböckerna, på Prästgårdsmagasinet..


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297511 E 569962
RT90 X 6298864 Y 1520815
WGS84 dec 56,816191° 16,146063°
WGS84 g/m 56° 48,9715′ 16° 8,7638′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 58,29″ 16° 8′ 45,83″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

36 Kungapojkarnas grund

By: Tombo

Följande finns att läsa i Gunnar Franséns: ”Några bilder från Åby Sockens Skogsbygd, sekelskiftets år 1900”

”Vid sekelskiftet levde pojkarnas mor

Den äldste sonen var en fredlig man, som ärligt försörjde sig, men den yngsta var en pajas. Hans namn var ”Fransnissen”. Han arbetade aldrig. Var en clovn som skulle gjort sig utmärkt som hovnarr, under de dagar då sådana funnos vid de kungliga hoven. Han var otroligt liten till växten. Bar som överplagg en gammal, mycket för stor, bojour förvärvad på någon auktion.

”Fransnissen gick” över Atlanten ett tjugotal gånger och alltid utan att någonsin betala ett öre för överresan. Hans clovnegenskaper gjorde honom eftersökt av förstaklasspassagerarna, vilka han underhöll furstligt med sina roligheter. Han stod dessutom till tjänst med att sköta passagerarnas skor och kläder. På den tidens ofta förekommande supkalas var han den eftersökte berättaren som kunde få ångan att stiga till toppen.

Mycket ung blev jag en gång åhörare på en dylik tillställning. Fransnissen berättade om ett slagsmål han varit med om i Ryssland. Det hjällde i Kronstadt, en marknad där det var så mycket folk att han varit tvungen att springa på människornas huvuden från Kronstadt till Petersburg. Den lilla malören att det varit sjö de fyra milen tog han lätt. Han levde in på 1920-talet, men fick då ett tragiskt slut vid ett supkalas en natt.”


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297120 E 570013
RT90 X 6298472 Y 1520862
WGS84 dec 56,812669° 16,146800°
WGS84 g/m 56° 48,7601′ 16° 8,8080′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 45,61″ 16° 8′ 48,48″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

37 Mattram

By: Tombo

”Väl dold inne bland ödslighet och moras, omgiven av mångmeterbreda stenmurar och stenrösen, samt skuggad av åldriga träd med inslag av vildapplar och stickelbärsbuskar låg en gammal förfallen stuga. Platsen bar namnet ”Mattram”. (en typ av prästkrage med stark kryddlukt).”

Så poetiskt inleder Gunnar Fransén sin beskrivning av torpareflickan ”hönsaStina” Larsdotters födelseplats och fortsätter: ”Huru hennes ungdom förlöpte vet jag ingenting om.”

Nej denne författare saknade, vad vi år 1999 kan ta till vår hjälp – gamla husförhörslängder! Vi hoppas därför att G. F. förlåter oss, att vi med kyrkobokens hjälp redigerar hans berättelse något.

På Tombo 3 växte, från 1850-talets mitt och framöver, upp ytterligare tre pojkar och en flicka. Stina, född 1842, blev svårt döv, hennes förstånd gick i vågor. Sålunda utrustad gick hon in i livet där hon måste reda sig på egen hand i en tid då en olycklig gärna glömdes och blev förbisedd av alla.

Stinas morfar kom från Carlsbo och tituleras torpare och f. d. soldat när familjen flyttar in på torpet i Tombo. Tre generationer fanns genom åren boende här. Den siste var Stinas äldste broder Johan Peter med familj. Han liksom Stina flyttade till Bäckstorp i slulet av 1800-talet. På Prästgårdsmagasinet och i Boken om Åby kan vi finna flera detaljer.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

38 Tombo by

By: Tombo

Tombo är en av de största byarna i Åby socken, cirka 700 ha med 18 åretruntbostäder.

Det här området kallas Rönnerum. Stugorna här brann ner till grunden och en kvinna innebrändes när hon skulle rädda sitt barn.

De många husgrunderna talar om att flertalet familjer bodde i denna del av byn.

I kvarnstugan till vänster i gatan, mot Karlsbo på backen, bodde en gång på 1930-talet familjen Pettersson med sju barn och till höger i ”Lotta-torpet” bodde familjen Viktor Nilsson med nio barn.

På samma backe fanns en kvarn som byggdes av ”Svente Möllare” i slutet av 1800-talet och revs 1925. Gårdarna var tidigare samlade kring Skuttbacken, samt söder och väster om.

I slutet av 1840-talet påbörjades Storskiftet, som ledde till att byn fick nuvarande utseende.

1611 brändes byn av danskarna i Kalmarkriget.

Den 6 september 1944 var en olycksdag. Då antände en lokomobil, vid tröskning, en gård och ytterligare tre gårdars ladugårdar antändes.

Gunnar Franzén har i sin beskrivning av Tombo, skrivit om skomakare Ölands-Johan – om Lillnisse – Ågren – Flodifina – SpinnAnte – och Mörtpojkama, som alla bodde i det här området, kallat Gatmon vid Tombogatan och var centrum för byn.

Den lilla gräsplätten som ligger vid korsvägarna var för länge sedan dansplatsen för ungdomen. Magdeburger dragspel och vemodiga skillingtryck sjöngs av pojkarna.

Läs vidare i Åbyboken, där Irma Alriksson berättar Tombo bys historia på ett mycket bra sätt.

Under 1500-talet var mossmarkerna i Tombo Vener en insjö, som var kronofiske. Benämningen ven kommer av det fornnordiska ordet vin som betyder betesmark. År 1612 skrives att fisket är öde.

År 1869 i september månad påbörjas ett torrläggningsföretag av de vattensjuka markerna genom Tombo, Karlsbo, Tokebo och Sporsjö, det omfattade 275 tunnland. Ett lån togs upp på 5000 kronor. Grävningen påbörjades 1870, kanalen var färdig 1874. Rensning av kanalen har gjorts vid flera tillfällen. 1908 för en kostnad av 65 kronor. På 1920-talet gjordes en större rensning.

Albert Franzén har hittat en Lans som skänkts till Åby Hembygdsförening.

På Tokebovenen, som omfattade 40 tunnland odlat, har både bostadshus och ladugård funnits.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297538 E 570772
RT90 X 6298881 Y 1521626
WGS84 dec 56,816307° 16,159343°
WGS84 g/m 56° 48,9784′ 16° 9,5606′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 58,71″ 16° 9′ 33,63″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

39 Döv-Ida Flodin

By: Tombo

I den här stugan bodde 1930 en kvinna som kallades ”Döv-Ida” och Clas Flodin som kom från Ljungby socken som var toffelmakare. Han var duktig på att spela munspel. En glad person som tog livet lätt och som gick i gårdarna, pratade och drack en kaffegök. Om han dröjde för länge kom Ida som var lite svartsjuk och hämtade honom.

En visa diktades som började så här, ”I Tombo bor en fabrikör som gärna juger om de toflor som han gör”.

Etter deras bortgång revs stugan.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297310 E 571056
RT90 X 6298650 Y 1521907
WGS84 dec 56,814219° 16,163925°
WGS84 g/m 56° 48,8531′ 16° 9,8355′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 51,19″ 16° 9′ 50,13″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

40 Snickarhorvan

By: Tombo

På den här platsen bodde i början av 1900-talet ett par som var komna från Kronobergs län. De kallades för ”INGRE GUSTA” och hans hustru ”INGRE MARI”.

Mannen var förstörd av reumatisk värk i benen men var trots det en utomordentlig korgmakare. Kvinnan skötte försäljningen på marknader, och ute i bygden. Från sina vandringar i byarna förde hon hem stora förråd av karameller och kakor som förvarades vid fotändan av sängen. Då hon var känd för gränslös godhet höll byns barn gärna till i hemmet och fick del av godsakerna.

Paret hade en son, Gotfrid Gustavsson, som hjälpte till att anskaffa råvaran till korgarbetet och gick dagsverken hos bönderna i byn. Han dog 1925.

Det lär ha funnits mycket blommor kring stugan.

Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296837 E 570974
RT90 X 6298178 Y 1521819
WGS84 dec 56,809985° 16,162444°
WGS84 g/m 56° 48,5991′ 16° 9,7466′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 35,95″ 16° 9′ 44,80″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

42 Gunnar Franséns

By: Tombo

Här bodde Gunnar Edvin Fransén. Han var född på Tombo nr 1 den 15 mars 1887. Föräldrarna var Frans Gustaf Nilsson, född 1859 och Lisa Maria Karlsson, född 1854. Farfar Nils Gustaf Flög var ordinarie båtsman i Tombo.

Gunnar är känd som en stor idealist inom nykterhetsrörelsen. Han valdes till ordförande 1908 vid bildandet av logen Framtidens Hopp i Nickebo. (Boken om Åby sid. 419)

Gunnar tituleras trädgårdsmästare, när han 1920 vigdes med Natalia Pettersson, Åsgärde. Även Natalia tillhörde NTOs första syrelse. Paret flyttade efter vigseln till Dörby.

År 1952 fick Gunnar Fransén mottaga Patriotiska Sällskapets medalj och diplom, andra storleken, efter förslag från kommunalt håll. Bland annat var Gunnar barnavårdsnämndens ordförande 25 år i följd. Han var även skolkassör samt ledamot av skolstyrelse, kyrkoråd, kommunalfullmäktige och fattigvårdsstyrelsen. Han avsade sig sina uppdrag vid kommunsammanslagningen.

Kyrkoherde Petrus Ståhlberg var talesman vid överlämnandet.

På Hembygdsföreningens arkiv finns häftet ”Några bilder från Åby Sockens skogsbygd, sekelskiftets år 1900”. Författaren är Gunnar Franzén.


Visa större karta

Koordinater:

 

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297116 E 571261
RT90 X 6298453 Y 1522110
WGS84 dec 56,812441° 16,167231°
WGS84 g/m 56° 48,7465′ 16° 10,0339′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 44,79″ 16° 10′ 2,03″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

43 Kolmilabotten

By: Tombo

I en kolmila framställdes träkol genom torrdestillation av ved från barrträd. På en kolbotten byggde man upp veden i en cirkelrund resmila, som sedan täcktes med ris, torv, gräs och sandblandad koks. Kolutbytet blev 50-60 % av volymen eller 25-30 viktprocenten av veden. Träkolet användes till järnframställning. Under krigsåren kördes bilar med gengasmotorer i stor omfattning.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296325 E 571524
RT90 X 6297659 Y 1522364
WGS84 dec 56,805298° 16,171321°
WGS84 g/m 56° 48,3179′ 16° 10,2793′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 19,07″ 16° 10′ 16,76″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

44 Ollehägnen

By: Tombo

På den här platsen bodde en man i början av 1900-talet som kallades ”Olle kallgårn” eller ”Dövolle”.

En brunn som ligger på 300 meter på öster sida om vägen mot Tombo har man hämtat vatten till hushållet.

Platsen här ligger 51 meter över havet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295934 E 571773
RT90 X 6297265 Y 1522608
WGS84 dec 56,801749° 16,175280°
WGS84 g/m 56° 48,1049′ 16° 10,5168′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 6,30″ 16° 10′ 31,01″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

45 Tokebo ven

By: Tokebo

På den här platsen låg ett boningshus som flyttades till Förlösa i början av 1900-talet. Här fanns också en ladugård där Tokebo gård hade sina ungdjur innestående under vintern. De sköttes av en man som gick under nanmet ”Johan i venen” och som bodde här.

Odlingarna på mossen var på cirka 40 tunnland och tillhör Tokebo gård.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295904 E 571538
RT90 X 6297238 Y 1522373
WGS84 dec 56,801517° 16,171431°
WGS84 g/m 56° 48,0910′ 16° 10,2859′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 5,46″ 16° 10′ 17,15″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

46 Sumpen

By: Tokebo

Det här stället kallades Sumpen. Det var en högst oansenlig ryggåsstuga, med en väldig öppen spis som upptog nästan en tredjedel av det enda rummet.

Fattigdomen i stugan var gränslös. Den gamla som bodde i stugan, kallades för ”Sumpe Fia” och var ständigt sängliggande. Hon hade två döttrar, en var född i ”Gödslekörningen” och den andra i ”Rågbärgsla”. De fick ständigt vara ute och tigga i gårdarna, för att kunna överleva.

Sonen Gustaf kallades ”Sumpgulle”. Han var en duktig arbetare, men hade kommit i klammeri med rättvisan då han tillgripit en brudgumsutstyrsel på en auktion.

De flyttade till fattiggården i Örntorp i början av 1900-talet.

Se Gunnar Franzéns berättelser, från Åby Skogsbygd, sekelskiftets år 1900.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297671 E 571163
RT90 X 6299010 Y 1522018
WGS84 dec 56,817447° 16,165773°
WGS84 g/m 56° 49,0468′ 16° 9,9464′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 2,81″ 16° 9′ 56,78″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

47 Torp under Tokebo

By: Tokebo

Emil Johansson var här torpare under Tokebo och gjorde 2 dagsverken i veckan.

Emil och hustru Klara Sofia hade sju söner: Fritz, Olle, Bror, Filip, Set, Banér, Bertil.

Olle var siste torparen här. Stugan revs på 1940-talet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297897 E 571509
RT90 X 6299232 Y 1522367
WGS84 dec 56,819424° 16,171507°
WGS84 g/m 56° 49,1654′ 16° 10,2904′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 9,93″ 16° 10′ 17,43″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

48 Skogsbygdens första skolhus

By: Tokebo

Redan 1840 framfördes krav på ett skolhus i denna del av socknen. Strävandena kröntes med framgång 13 år senare, då ett hus inköptes i Bäckebo för 166 rdr 32 skilling banco.

Denna byggnad återuppfördes på denna tomt som skänkts av ägaren till Tokebo hemman. Man försökte förmå församlingen att anställa och avlöna lärare, men fick nej. Skogsbygdens folk anställde då själva lärare och fick i början nöja sig med ett mindre bidrag från församlingen.

30 år senare, 1883, tillträdde kyrkoherde Löttiger tjänsten i Åby. Han sammankallade skolrådet där man föreslog att under loppet av nästföljande sommar förlägga en fast folkskola till Tokebo, under förutsättning av hemmansägarens tillåtelse. Såsom skäl anfördes att det inom denna skolrote fanns 159 skolpliktiga barn detta år. Det dröjde och det gamla skolhuset drabbades av mordbrand. Den nya skolan uppfördes 1888 i Nickebo där den fungerade cirka 65 år.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298046 E 571594
RT90 X 6299380 Y 1522454
WGS84 dec 56,820749° 16,172945°
WGS84 g/m 56° 49,2449′ 16° 10,3767′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 14,70″ 16° 10′ 22,60″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

49 Jödde-Staffans

By: Tokebo

Ur Evald Karlssons barndomsminnen i Boken om Åby och Gunnar Franséns häfte om Skogsbygden, tidigt 1900-tal, kan vi sammanfatta:

Mitt på triangelplatsens huvudsida hade Jödde Staffan sin affärsrörelse. Han köpte tallkottar, ek och granbark, näver m.m. sålde sill och Riokaffe samt en del andra grövre handelsvaror. Han hade stor familj med flera duktiga söner, som i sin tidiga ungdom gärna utgjorde tungan på vågen vid bya- och sockenslagsmålen i bygdens centrum.

Evald minns inte Staffan eller barnen men hans fru som kallades ”Jödde-Tea” och hade en liten affär i den änden på huset som var åt Tombovägen. Det rummet kallades för ”kölna” (torkrum för malt eller lin.) Där var mörkt, inga riktiga fönster. Golvet var endast jordgolv. På andra sidan vägen hade Staffan en väderkvarn. Läs vidare i nämnda bok eller häfte.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298013 E 572153
RT90 X 6299340 Y 1523013
WGS84 dec 56,820362° 16,182095°
WGS84 g/m 56° 49,2217′ 16° 10,9257′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 13,30″ 16° 10′ 55,54″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

50 Smitte-Fias husgrund

By: Tokebo

”Tokebo snipp”

I den här stugan bodde ”Smitte-Fia” i slutet av 1800-talet.

En ”tattarfamilj” som var en skräck för traktens befolkning var en tid bosatt i stugan. När bönderna körde förbi stugan noterade de vem det var, sedan for de hem till bondens gård, tiggde foder och mat mm. Kvinnorna som var hemma vågade inte neka. Men en kväll efter dansens slut vid dansbanan var det två ynglingar; ”Kurre på marknaden” och Robert Fransson från Gelebo som satte skräck i tattarna. Kurre rusade runt stugan med en stake mot stugväggen, sen trampade han på trappan och ropade ”OM NI EJ FLYTTAR FRÅN BYGDEN PÅ 14 DAGAR LÄGGER VI DYNAMIT UNDER HUSET”. Resultatet blev att familjen flyttade från byn.

Den sista familjen so bodde här hette Bäckström innan stugan revs omkring 1940.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298035 E 572205
RT90 X 6299362 Y 1523065
WGS84 dec 56,820557° 16,182949°
WGS84 g/m 56° 49,2334′ 16° 10,9769′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 14,01″ 16° 10′ 58,62″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

51 Kolugnar

By: Tokebo

Under 1930-talet fanns på den här platsen en sticksåg, som ägdes av Kalmar Bobin. Här sågades råämnen till företagets fabrik i Påryd.

Stora mängder björk och al avverkades i skogarna häromkring och kapades till enmeters kubb. Sågen fanns här några år.

På samma plats uppfördes under krigsåren, på 1940-talet, en kolugnsanläggning med tre ugnar. Även kolning i mila förekom. Här kolades stora mängder ved. Den färdiga produkten användes till energi i gengasbilar m.m.

Denna rörelse tillhörde Nore Jareklint och Manfred Mannegård. Kolare var Henry Brundin som bodde i Karlshage och senare var lastbilschaufför i Läckeby.

Läs vidare i John Carlssons bidrag Boken om Åby, sid 229.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297841 E 572312
RT90 X 6299166 Y 1523170
WGS84 dec 56,818792° 16,184650°
WGS84 g/m 56° 49,1275′ 16° 11,0790′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 7,65″ 16° 11′ 4,74″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se