6 Båtsmanstorp

By: Bäck

Under 1800-talet hade alla Bäcks båtsmän namnet: Nummer 42 Fyrknopp

I detta båtsmanstorp har följande båtsmän bott:
Carl Persson antogs 1798
lsak Karlsson antogs 1827
Peter Lorens Petersson antogs 1848
Anders P. Andersson antogs 1863
Anders blev änkling 1886 och gifte om sig 1887. Flyttade till Förlösa 1893.
Petter Johan Johansson antogs 1873
Hans hustru hette Kristina Johansdotter och de hade fyra barn. Petter avskedades 1889. 

Torpet revs omkring 1915. Under någon kortare period arrenderades torpet ut till ”civil” brukare.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299305 E 569327
RT90 X 6300666 Y 1520201
WGS84 dec 56,832400° 16,136151°
WGS84 g/m 56° 49,9440′ 16° 8,1691′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 56,64″ 16° 8′ 10,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

7 Ekelund

By: Bäck

Här har det stått en kvarnstuga med tillhörande såg och kvarn. Den inköptes 1892 av Ernst Johansson.

Senare ägare:
Gunnar Johansson
Sigvard Gunnarsson

Kända mjölnare har varit:
Alfred Pettersson 1904 –1908
Klas Albin Karlsson 1908 –1909
Johan Gustaf O. Karlsson 1909 –1910
Sjögren, inflyttad från Ebbegärde, 1913 -1920. Ragnar Johansson

Sist boende:
Werner Johansson m. fam. 1938-1943.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299359 E 570285
RT90 X 6300709 Y 1521160
WGS84 dec 56,832743° 16,151864°
WGS84 g/m 56° 49,9646′ 16° 9,1118′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 57,87″ 16° 9′ 6,71″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

614 Bäck kvarn och såg

By: Bäck

Omkring år 1900 byggdes en kvarn i Bäck av Ernst Johansson som ägde den här gården då. Den drevs med vattenhjul. Vattnet kommer från Skillerhult och Åsgärde. Ett sågverk byggdes och en vattenturbin ersatte vattenhjulet. Senare inköptes en ångmaskin på 1950-talet och den ersattes med en diselmotor som drev sågverket.

Till att börja med var det mest bondsågning till husbehov som sågades. Efter andra världskriget byggdes sågen ut. Då började Gunnar Johansson med sönerna Sigvard och Kjell Gunnarsson köpa rotposter och timmer som sågades här. Den största av virket såldes på export.

Omkring åtta personer var anställda vid sågverket. Det var ett tungt arbete till att börja med att bära upp virket på stabbarna. Lite senare inköptes en gaffeltruck. Sådana tillverkades av Nore Jareklint i Läckeby motorverkstad. Företaget hette nu Bäck såg och kvarn.

Den förste kände mjölnaren i kvarnen var Per Nilsson som kom från Blomkulla i Åby socken. Det är hans son den kände spelmannen och konstnären Sven Persson som berättat detta. Efter honom kom Sjögren från Ebbegärde som flyttade till Maltabo kvarn i Kristvalla socken. Sedan var det sönerna till Ernst Johansson, Rangnar Johansson och Verner Johansson som skötte anläggningen. På 1940-talet inköpte Gunnar Johansson rörelsen.

Det var en stor tillgång för Åby skogsbygd med ett sågverk. Tidigare satte man upp ett sågverk på varje gård eller by när någon större skogsaverkning gjordes, som sedan revs ned och flyttades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299275 E 570183
RT90 X 6300626 Y 1521057
WGS84 dec 56,832003° 16,150170°
WGS84 g/m 56° 49,9202′ 16° 9,0102′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 55,21″ 16° 9′ 0,61″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

901 Bombflyg nödlandar

By: Bäck

När andra världskriget kom till Bäck

Härintill, ca 75 m i pilens riktning, havererade den 6 januari 1944, vid 8.20-
tiden, ett fyrmotorigt engelskt bombplan av typ Avro Lancaster III. De sju ombord kunde snabbt lämna planet välbehållna. Det var fyra engelsmän och tre kanadensare, den yngste bara 19 år.

Haveriet inträffade vid nödlandning. Piloten Walther Kroeker från Kanada,
flög in från norr över fälten i Knarrebo, Åsgärde, Gelebo och Bäck. Flygplanet tog
mark på en stenig betesmark. Det girade tvärt åt höger in i ett bestånd med unggranar där det direkt bromsades upp. Vid kraschen bröts flygplanskroppen i två delar och planet fattade eld. Det allra mesta utom bakpartiet förstördes i ett inferno av höga flammor, svart rök och exploderande ammunition.

Flygplanet ingick i en engelsk styrka på 358 bombplan med uppgift att under
natten anfalla den då tyska hamnstaden Stettin (Szezecin i Polen). Kl. 23:56 kvällen före hade det startat från sin bas Wickenby (nära staden Lincoln) i mellersta England. Kl 04.00 nådde det målet – synligt i molnluckor – på höjden 6.700 m. Det fällde sin last i skenet från stora bränder. Luftvärnet gav eld men träffade inte.

På väg ut ur målområdet anfölls bombaren av ett tyskt jaktplan. Då skadades
bl. a. navigeringsutrustningen och minst en bränsletank. Kroeker beslöt att sätta kurs mot Sverige. Han flög norrut och minskade höjden efterhand. Nere på 1.500 m. nådde han molntäckets ovansida. Med bränslet på upphällningen fortsatte han nedåt för att söka en landningsplats. På marken kunde man då höra kraftigt motorbuller inifrån molnen. Planet kom ut ur dessa på en höjd av 300 m. Det befann sig nu över ängarna mellan Nickebo och Karlsbo.

Den här trettondagsmorgonen var det mycket disigt väder, någon grad kallt och
nästan vindstilla. Marken var tjälfrusen och frostig. På grund av diset och frosten var nog Kroekers bild av terrängen (fältens utsträckning, hinder m. m.) något oskarp. Men han var tvungen att snabbt hitta ett fält att landa på.

Planet flög först ett varv över Nickebo, Karlsbo och Tombo. Sedan försvann det
åt nordost över åsen vid skolan. Efter några minuter kom det tillbaka norrifrån över Knarrebo, efter att ha kretsat över Skillerhult. Nu flög det in för att landa.

Flygarna togs först om hand av lantbrukarna Anders Lundin och Gunnar Johansson som var hemvärnsman. Den förre kunde berätta på engelska var de hamnat. Den senare förde dem till gården. Där lät de sig väl smaka av smörgåsar, kakor och kaffe. Till Bäck kom hela dagen en ström av folk.

Skogsbygdens hemvärn under befäl av lantbrukare Oskar Lejdel var snabbt på
plats för att bevaka det brinnande planet. Mot kvällen avlöste militär från Kalmar. Dit kördes vrakresterna efter några dagar och såldes som skrot.
Mannarna fördes till flygflottiljen i Kalmar för förhör. Där uppgav de bl. a. att
nattens bombraid var deras första. Efter internering nära Falun återsändes de till
England i september, troligen för en ny flygtjänst. Om de överlevde kriget vet vi inte.

Data om Lancaster: Vingbredd 31 m; längd 21 m; höjd 6 m; startvikt 31 ton;
motorer 4 st Rolls-Royce/Packard Merlin på 1.460 hk; bomblast max 7 ton; hastighet 460 km/tim (på höjden 3.500 m); aktionsradie 2.750 – 4.000 km.

Berättat av Ingvar Bram som blev vittne till denna händelse som 11-åring.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299062 E 570539
RT90 X 6300409 Y 1521411
WGS84 dec 56,830038° 16,155951°
WGS84 g/m 56° 49,8023′ 16° 9,3571′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 48,14″ 16° 9′ 21,42″


Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se