701 Kokugnar

By: Nickebo

Den 23/10 2018 åkte Åke Rudolfsson och jag Eva Evaldsson till Lars Blomberg i Nickebo. Han tog oss med ut i sin skog och visade oss två kokugnar. De var båda utmärkta för att inte förstöras av skogsmaskiner och dylikt. De var nerrasade till en del men man kunde se och förstå hur de använts.

Den första vi besökte hade position med koordinaterna:
Nord 56, 49, 12   Ost 16, 11, 48

Den låg i kanten av ett kärr där man förr skördade hö och kanske i någon mån spannmål. Bakom sig hade man skogen som var stenig och gav material till ugnen. Dessutom erbjöd skogen ett visst skydd mot väder och vind.

Ugnen användes när man arbetade med skördearbete. Man kunde värma soppa och kanske lite välling eller kaffe. Det var gott att få lite varmt i sig och även skönt att sitta vid den varma härden. Det är oklart hur gammal den är men den lär ha använts en bit in på 1900-talet.

Kokgrop1

Den andra ugnen låg i en annan del av skogen med koordinaterna:
Nord 56, 49, 41 . Ost 16, 12, 53 Denna låg alldeles vid kanten av en skogsväg. Den var trots det svårare att upptäcka för den var täckt av mossa och på så sätt vackrare. Den användes på samma sätt som den första vi tittade på.

Vi tackar Lars för en intressant skogstur och framför allt för att vi fick chansen att se och dokumentera en del av Skogsbygdens historia.

Åby Hembygdsförening/Eva Evaldsson

Kokgrop2

Eva Evaldssons berättelse som pdf finns här: Kokugnar i Nickebo.

54 Nickebo smedja

By: Nickebo

Smeden Per Algot Pettersson var född 1861 i Kläckberga socken, gift 1888 med Hilda Sofia Johansson född 1864. De flyttade först till Tokebo gård men sedan till Nickebo där han var smed.
Barn Johan Algot 1889
Hildur Sofia 1892
Gerda 1892
Astrid 1896
Elsi 1898
Oskar 1901
Hilmer 1903
Ester Hildegard 1906

Barnen kallade sig Rybähr.

Oskar medverkade i filmen om Nickebo.

Smedjan rasade ned 1997 men en del verktyg skäntes av familjen Petterson till Åby Hembygdsförening; hemmabyggd borrmaskin, fläkt mm. Dessa finns bevarade i Läckeby Museum.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6298209 E 572105
RT90 X 6299537 Y 1522967
WGS84 dec 56,822133° 16,181360°
WGS84 g/m 56° 49,3280′ 16° 10,8816′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 19,68″ 16° 10′ 52,90″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

72 Godtemplarelokal

By: Nickebo

Det är troligen ingen överdrift att beteckna nykterhetsrörelsen som banbrytare när det gäller föreningsliv på landsbygden. Givetvis var dess huvudmål att hos befolkningen inpränta vikten av nykterhet.

NTO-logen Framtidens Hopp bildades i Nickebo skolhus den 16 februari 1908, efter föredrag av Pastor Werner. 37 Chartermedlemmar antecknade sig. Förste ordförande var Gunnar Fransén Tombo.

I början hölls möten hos Karl Larsson och Alfred Svensson, Tombo. Per Ödman, Knöppletorp. Sven Jonsson, Knarrebo. Sven Löfgren, Koppartorp. Sommarmnöten hölls i Tombo Hage. När medlemsantalet uppgick till 180, fick man skolrådets löfte att hålla möten i Karlsbo skolhus. Tillåtelsen återtogs.

Redan första året bildades en byggnadsfond uppgående till 133:45.

Hösten 1911 byggdes den första Godtemplarlokalen i Karlsbo. Den blev samtidigt Åby Sockens första föreningsägda samlingslokal, som invigdes 25 februari 1912. Den 24 maj samma år brann lokalen ner. Mordbrand?

Att på tre år ha utvecklat föreningen från noll till egen föreningslokal måste ses som en fantastisk och stor prestation.

Minnestavla uppsatt även på platsen i Karlsbo!

Diskussioner förekom ofta på mötena. Den 1 december 1912 var ämnet: Var finnes den centralaste platsen för byggande av ordenshuset på platsen?

Föreningens andra lokal uppfördes på den här platsen i Nickebo och den 22 februari 1914 hölls invigningsfesten. Byggnaden försäkrades för 2.000 kronor. Lån togs på 500 kronor.

Tack vare framsynta personer finns fem tätskrivna protokollböcker, inlämnade till Kalmar Folkrörelse Arkiv. (Dit forskare kan vända sig.) Innehållet beskriver verksamheten fram till den 15 juni 1941. Medlemsantalet har varit som mest (180) till vilande. De senaste årens protokollböcker bevaras i Hembygdsföreningens arkiv på Prästgårdsmagasinet. Sista protokollförda mötet hölls 1947.

Se vidare ”Boken om Åby” –”Det var så det började” -och Gunnar Franséns ”Några bilder från Åby sockens Skogsbygd, sekelskiftets år 1900”.

På 1960-talet fick Nickebo IK lokalen som gåva. Den ersattes av nuvarande Klubbhuset, som tidigare varit Missionshus.

År 1950 byggde Åby Röda Kors, i västlig riktning, badhuset, för 14.000 kronor.

1956 startade Manfred Blomberg sågverksrörelse här på platsen.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6298656 E 571559
RT90 X 6299990 Y 1522426
WGS84 dec 56,826228° 16,172540°
WGS84 g/m 56° 49,5737′ 16° 10,3524′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 34,42″ 16° 10′ 21,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

73 Adlahägnen

By: Nickebo

Åkerskiftet Adlahägnen (Adolfhägnen) i Nickebo – något om dess brukare och bebyggelse efter ca år 1850

Adlahägnen, med en areal på ca 1,5 ha, är belägen i skogen som hör till gården f d Nickebo 1:3 (Brams gård). Den ligger vid Nickebogårdarnas gemensamma skogsväg. Avståndet är 1 km till denna vägs förening med f d väg 125 genom Nickebo.

Adlahägnen friköptes på 1850-talet från Nickebo 1:3 på 49 år. Skiftet återgick till denna gård 1904 eller 1905. Det beboddes i slutet av 1800-talet och fram t o m 1904/05 av Adolf och Matilda (efternamn obekant). Deras son Adolf arrenderade den temporära fastigheten av föräldrarna kring sekelskiftet 1900. Enligt arrendekontraktet skulle han utge undantag till dem.

Om bebyggelsen som fanns på skiftet en gång påminner ännu rester av stengrunder till boningshus, ladugård och jordkällare samt brunn.

Min far berättade att den nyssnämnde sonen Adolf årligen höstgrävde hela arealen för hand. Detta eftersom fastigheten var alltför liten för att föda häst eller oxe som dragare.

Hilda Adolfsson, halvsyster till Adolf, var född på Adlahägnen. Hennes mor var Matilda. Hennes far troddes vara Karl Jakob (efternamn obekant). Han sades ha ”stannat till” vid Adlahägnen på väg till sitt arbete i skogen. Han erkände dock aldrig faderskapet.

Karl Jakob bodde i Nickebo på den lilla gård (1/32 mantal) som låg med husen alldeles öster om bäcken. Stället kallades ofta för ”Paradiset” pga det natursköna läget. (Karl Jakob sålde f ö senare gården till mina morföräldrar Josef och Hanna Erlandsson. Det var alltså på denna gård som min mor föddes och växte upp.)

Hilda levde hela sitt liv i Nickebo. Hon avled år 1960 eller däromkring. Den till måtten mycket oansenliga men prydliga stuga hon bodde i, tillsammans med de tre söner hon fick (Gustav, Manne och Frits), finns ännu kvar. Den ligger där den s.k. Skolgatan mynnar i f.d. väg 125 genom Nickebo.

Familjens försörjning arbetade Hilda ihop till bl a genom att göra dagsverken på Nickebos och grannbyarnas gårdar. Under de sista åren av sitt liv var hon sammanboende med Robert Fransson, Nickebo, i dennes stuga på andra sidan f d väg 125.

Hildas stuga har, om än sällan på senare år, använts av barn och barnbarn som fritidshus. Tyvärr får den idag anses vara i ett framskridet stadium av förfall.

Ingvar Bram

Kalmar 06-08-13


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6298498 E 572782
RT90 X 6299818 Y 1523648
WGS84 dec 56,824623° 16,192538°
WGS84 g/m 56° 49,4774′ 16° 11,5523′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 28,64″ 16° 11′ 33,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

74 Paradiset

By: Nickebo

Denna fastighet om 1/16 mantal bildades på 1600-talet genom delning av Nickebo 1:2

De som sist bodde på fastigheten ,mellan 1932-38, var Martin Karlsson (f.1904, d.1976) med hustru Selma f Gustavsson (f.1895, d.1948). De hade ett barn, Doris (f.1931).

Byggnaden flyttades 1938 till Nickebo 1:34


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6298628 E 570632
RT90 X 6299973 Y 1521498
WGS84 dec 56,826119° 16,157339°
WGS84 g/m 56° 49,5671′ 16° 9,4403′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 34,03″ 16° 9′ 26,42″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

75 Josefssons

By: Nickebo

Vid storskiftet i Nickebo 1823 låg denna gård tillsammans med två andra, på höjden vid Dalsbacken. Läget motsvarar i dag ungefärligt gårdsanläggningen vid Nickebo 1:4.

Efter laga skiftet i Nickebo 1857-1861 flyttades gårdens alla byggnader till denna plats, i ett område som kallas Paradiset.

På 1860-talet delades Nickebo 1:2 i två delar om ett 1/16 mantal vardera, varav detta var den ena delen.

De som sist bebodde mangårdsbyggnaden (till 1917), var Josef Erlandsson och hustrun Hanna, född Andersson. De hade 8 barn, samtliga födda på fastigheten.

Mangårdsbyggnnaden nedmonterades på slutet av 1920-talet, men återuppbyggdes på fastigheten Karlsbo 1.10, där den fortfarande står kvar.

Ett tiotal meter öster om mangårdsbyggnaden låg undantagshuset till gården. De som sist bodde där (1938-1939), var Martin Karlsson med hustru Selma Gustavsson och barnet Doris. Se skylt nr 74.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6298632 E 570751
RT90 X 6299976 Y 1521618
WGS84 dec 56,826140° 16,159305°
WGS84 g/m 56° 49,5684′ 16° 9,5583′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 34,10″ 16° 9′ 33,50″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

814 Väderkvarn

By: Maltorp

Vinddriven kvarn försedd med ett stort vindhjul med fyra stora tygklädda vingar av trä. För att rikta kvarnen mot vinden är antingen hela kvarnen eller bara den övre delen vridbar. Kraften förs från den horisontella vindhjulsaxeln till den vertikala kvarnstensaxelen via en vinkelaxel. I Åby socken har funnits minst 20-30-tal väderkvarnar.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se