35 Skomakare Petterssons grund

By: Tombo

Här inköpte skomakaren Anders Petersson, den 2 april 1890, ett jord- och hagmarksområde, för en summa av 800 kronor. Säljare var Carl Peter Petersson och hans hustru Efva Gustafva Nilsdotter. Anders, bondson från Knöppletorp, uppförde en byggnad, bröt och odlade upp ett område längst bort på åkern, som har benämnts som ”Ante-kallgårn”.

Anders bodde i Stockholm 1885-86 och var 1 1/2 år i Amerika 1887-88. I okt. 1891 kunde han flytta in i sin stuga. Förmodligen hade Anders tjänat ihop en del pengar, men 800 kronor, år 1890, var stora pengar och p.g.a. betalningssvårigheter, blev han redan i november 1892, anmäld till Kronofogden och fråntagen äganderätten vid exekutiv auktion. Området inropades då av högstbjudande Efva Gustafva Nilsdotter. Hon var då änka och återinköpte området för 460 kronor.

Det sägs att Anders blev lite ”underlig” efter detta, d.v.s. nedstämd och grubblande, vilket man kan förstå. Men han fick tydligen bo kvar i stugan. Det bekräftas även av prästens anteckningar i husförhörslängden. Anders (endast 41 år gammal) kom till fattiggården i Örntorp 1896 och bodde här in på 1900-talet.

Uppgifterna lämnade av Irma Alriksson, som kompletterats med uppgifter från mikrofilmade kyrkböckerna, på Prästgårdsmagasinet..


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297511 E 569962
RT90 X 6298864 Y 1520815
WGS84 dec 56,816191° 16,146063°
WGS84 g/m 56° 48,9715′ 16° 8,7638′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 58,29″ 16° 8′ 45,83″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

36 Kungapojkarnas grund

By: Tombo

Följande finns att läsa i Gunnar Franséns: ”Några bilder från Åby Sockens Skogsbygd, sekelskiftets år 1900”

”Vid sekelskiftet levde pojkarnas mor

Den äldste sonen var en fredlig man, som ärligt försörjde sig, men den yngsta var en pajas. Hans namn var ”Fransnissen”. Han arbetade aldrig. Var en clovn som skulle gjort sig utmärkt som hovnarr, under de dagar då sådana funnos vid de kungliga hoven. Han var otroligt liten till växten. Bar som överplagg en gammal, mycket för stor, bojour förvärvad på någon auktion.

”Fransnissen gick” över Atlanten ett tjugotal gånger och alltid utan att någonsin betala ett öre för överresan. Hans clovnegenskaper gjorde honom eftersökt av förstaklasspassagerarna, vilka han underhöll furstligt med sina roligheter. Han stod dessutom till tjänst med att sköta passagerarnas skor och kläder. På den tidens ofta förekommande supkalas var han den eftersökte berättaren som kunde få ångan att stiga till toppen.

Mycket ung blev jag en gång åhörare på en dylik tillställning. Fransnissen berättade om ett slagsmål han varit med om i Ryssland. Det hjällde i Kronstadt, en marknad där det var så mycket folk att han varit tvungen att springa på människornas huvuden från Kronstadt till Petersburg. Den lilla malören att det varit sjö de fyra milen tog han lätt. Han levde in på 1920-talet, men fick då ett tragiskt slut vid ett supkalas en natt.”


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297120 E 570013
RT90 X 6298472 Y 1520862
WGS84 dec 56,812669° 16,146800°
WGS84 g/m 56° 48,7601′ 16° 8,8080′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 45,61″ 16° 8′ 48,48″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

37 Mattram

By: Tombo

”Väl dold inne bland ödslighet och moras, omgiven av mångmeterbreda stenmurar och stenrösen, samt skuggad av åldriga träd med inslag av vildapplar och stickelbärsbuskar låg en gammal förfallen stuga. Platsen bar namnet ”Mattram”. (en typ av prästkrage med stark kryddlukt).”

Så poetiskt inleder Gunnar Fransén sin beskrivning av torpareflickan ”hönsaStina” Larsdotters födelseplats och fortsätter: ”Huru hennes ungdom förlöpte vet jag ingenting om.”

Nej denne författare saknade, vad vi år 1999 kan ta till vår hjälp – gamla husförhörslängder! Vi hoppas därför att G. F. förlåter oss, att vi med kyrkobokens hjälp redigerar hans berättelse något.

På Tombo 3 växte, från 1850-talets mitt och framöver, upp ytterligare tre pojkar och en flicka. Stina, född 1842, blev svårt döv, hennes förstånd gick i vågor. Sålunda utrustad gick hon in i livet där hon måste reda sig på egen hand i en tid då en olycklig gärna glömdes och blev förbisedd av alla.

Stinas morfar kom från Carlsbo och tituleras torpare och f. d. soldat när familjen flyttar in på torpet i Tombo. Tre generationer fanns genom åren boende här. Den siste var Stinas äldste broder Johan Peter med familj. Han liksom Stina flyttade till Bäckstorp i slulet av 1800-talet. På Prästgårdsmagasinet och i Boken om Åby kan vi finna flera detaljer.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

38 Tombo by

By: Tombo

Tombo är en av de största byarna i Åby socken, cirka 700 ha med 18 åretruntbostäder.

Det här området kallas Rönnerum. Stugorna här brann ner till grunden och en kvinna innebrändes när hon skulle rädda sitt barn.

De många husgrunderna talar om att flertalet familjer bodde i denna del av byn.

I kvarnstugan till vänster i gatan, mot Karlsbo på backen, bodde en gång på 1930-talet familjen Pettersson med sju barn och till höger i ”Lotta-torpet” bodde familjen Viktor Nilsson med nio barn.

På samma backe fanns en kvarn som byggdes av ”Svente Möllare” i slutet av 1800-talet och revs 1925. Gårdarna var tidigare samlade kring Skuttbacken, samt söder och väster om.

I slutet av 1840-talet påbörjades Storskiftet, som ledde till att byn fick nuvarande utseende.

1611 brändes byn av danskarna i Kalmarkriget.

Den 6 september 1944 var en olycksdag. Då antände en lokomobil, vid tröskning, en gård och ytterligare tre gårdars ladugårdar antändes.

Gunnar Franzén har i sin beskrivning av Tombo, skrivit om skomakare Ölands-Johan – om Lillnisse – Ågren – Flodifina – SpinnAnte – och Mörtpojkama, som alla bodde i det här området, kallat Gatmon vid Tombogatan och var centrum för byn.

Den lilla gräsplätten som ligger vid korsvägarna var för länge sedan dansplatsen för ungdomen. Magdeburger dragspel och vemodiga skillingtryck sjöngs av pojkarna.

Läs vidare i Åbyboken, där Irma Alriksson berättar Tombo bys historia på ett mycket bra sätt.

Under 1500-talet var mossmarkerna i Tombo Vener en insjö, som var kronofiske. Benämningen ven kommer av det fornnordiska ordet vin som betyder betesmark. År 1612 skrives att fisket är öde.

År 1869 i september månad påbörjas ett torrläggningsföretag av de vattensjuka markerna genom Tombo, Karlsbo, Tokebo och Sporsjö, det omfattade 275 tunnland. Ett lån togs upp på 5000 kronor. Grävningen påbörjades 1870, kanalen var färdig 1874. Rensning av kanalen har gjorts vid flera tillfällen. 1908 för en kostnad av 65 kronor. På 1920-talet gjordes en större rensning.

Albert Franzén har hittat en Lans som skänkts till Åby Hembygdsförening.

På Tokebovenen, som omfattade 40 tunnland odlat, har både bostadshus och ladugård funnits.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297538 E 570772
RT90 X 6298881 Y 1521626
WGS84 dec 56,816307° 16,159343°
WGS84 g/m 56° 48,9784′ 16° 9,5606′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 58,71″ 16° 9′ 33,63″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

39 Döv-Ida Flodin

By: Tombo

I den här stugan bodde 1930 en kvinna som kallades ”Döv-Ida” och Clas Flodin som kom från Ljungby socken som var toffelmakare. Han var duktig på att spela munspel. En glad person som tog livet lätt och som gick i gårdarna, pratade och drack en kaffegök. Om han dröjde för länge kom Ida som var lite svartsjuk och hämtade honom.

En visa diktades som började så här, ”I Tombo bor en fabrikör som gärna juger om de toflor som han gör”.

Etter deras bortgång revs stugan.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297310 E 571056
RT90 X 6298650 Y 1521907
WGS84 dec 56,814219° 16,163925°
WGS84 g/m 56° 48,8531′ 16° 9,8355′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 51,19″ 16° 9′ 50,13″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

40 Snickarhorvan

By: Tombo

På den här platsen bodde i början av 1900-talet ett par som var komna från Kronobergs län. De kallades för ”INGRE GUSTA” och hans hustru ”INGRE MARI”.

Mannen var förstörd av reumatisk värk i benen men var trots det en utomordentlig korgmakare. Kvinnan skötte försäljningen på marknader, och ute i bygden. Från sina vandringar i byarna förde hon hem stora förråd av karameller och kakor som förvarades vid fotändan av sängen. Då hon var känd för gränslös godhet höll byns barn gärna till i hemmet och fick del av godsakerna.

Paret hade en son, Gotfrid Gustavsson, som hjälpte till att anskaffa råvaran till korgarbetet och gick dagsverken hos bönderna i byn. Han dog 1925.

Det lär ha funnits mycket blommor kring stugan.

Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296837 E 570974
RT90 X 6298178 Y 1521819
WGS84 dec 56,809985° 16,162444°
WGS84 g/m 56° 48,5991′ 16° 9,7466′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 35,95″ 16° 9′ 44,80″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

42 Gunnar Franséns

By: Tombo

Här bodde Gunnar Edvin Fransén. Han var född på Tombo nr 1 den 15 mars 1887. Föräldrarna var Frans Gustaf Nilsson, född 1859 och Lisa Maria Karlsson, född 1854. Farfar Nils Gustaf Flög var ordinarie båtsman i Tombo.

Gunnar är känd som en stor idealist inom nykterhetsrörelsen. Han valdes till ordförande 1908 vid bildandet av logen Framtidens Hopp i Nickebo. (Boken om Åby sid. 419)

Gunnar tituleras trädgårdsmästare, när han 1920 vigdes med Natalia Pettersson, Åsgärde. Även Natalia tillhörde NTOs första syrelse. Paret flyttade efter vigseln till Dörby.

År 1952 fick Gunnar Fransén mottaga Patriotiska Sällskapets medalj och diplom, andra storleken, efter förslag från kommunalt håll. Bland annat var Gunnar barnavårdsnämndens ordförande 25 år i följd. Han var även skolkassör samt ledamot av skolstyrelse, kyrkoråd, kommunalfullmäktige och fattigvårdsstyrelsen. Han avsade sig sina uppdrag vid kommunsammanslagningen.

Kyrkoherde Petrus Ståhlberg var talesman vid överlämnandet.

På Hembygdsföreningens arkiv finns häftet ”Några bilder från Åby Sockens skogsbygd, sekelskiftets år 1900”. Författaren är Gunnar Franzén.


Visa större karta

Koordinater:

 

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297116 E 571261
RT90 X 6298453 Y 1522110
WGS84 dec 56,812441° 16,167231°
WGS84 g/m 56° 48,7465′ 16° 10,0339′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 44,79″ 16° 10′ 2,03″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

43 Kolmilabotten

By: Tombo

I en kolmila framställdes träkol genom torrdestillation av ved från barrträd. På en kolbotten byggde man upp veden i en cirkelrund resmila, som sedan täcktes med ris, torv, gräs och sandblandad koks. Kolutbytet blev 50-60 % av volymen eller 25-30 viktprocenten av veden. Träkolet användes till järnframställning. Under krigsåren kördes bilar med gengasmotorer i stor omfattning.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296325 E 571524
RT90 X 6297659 Y 1522364
WGS84 dec 56,805298° 16,171321°
WGS84 g/m 56° 48,3179′ 16° 10,2793′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 19,07″ 16° 10′ 16,76″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

44 Ollehägnen

By: Tombo

På den här platsen bodde en man i början av 1900-talet som kallades ”Olle kallgårn” eller ”Dövolle”.

En brunn som ligger på 300 meter på öster sida om vägen mot Tombo har man hämtat vatten till hushållet.

Platsen här ligger 51 meter över havet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295934 E 571773
RT90 X 6297265 Y 1522608
WGS84 dec 56,801749° 16,175280°
WGS84 g/m 56° 48,1049′ 16° 10,5168′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 6,30″ 16° 10′ 31,01″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

218 Tombo såg

By: Tombo

Tombo såg har i början på 1900-talet flyttats mellan flera byar såsom Knarrebo, Gelebo, Nickebo till Karlsbo 1:6 1929.

Då inköptes sågen av Algot Karlsson, Karlsbo Oskar Karlsson Tombo, Wilhelm Karlsson Bänkaryd, Alfred Karlsson Körningsven. Den drevs med en ångmaskin som eldades med ytor och sågspån.

Sågare var Wilhelm Karlsson Bänkaryd Karl Karlsson Karlshage senare Örntorp. Verner Råberg från Örntorp var en medhjälpare.

År 1942 flyttades den till Tombo. Då blev Anders Pettersson på ”Skutten” Frits Pettersson ”Björket” delägare. Senare även Rangnar Alriksson ”Skutten” Gerhard Alriksson.

Omkring 1960 såldes ångmaskinen för 800 kr till en firma i Nybro. Hultgrens verkstad i Trekanten reparerade den. Provtryckning måste göras varje år vilket var en stor kostnad när sågen inte användes så ofta. Senare till Norrland. Plåttaket lades på då för den summan.

Det var ett hårt arbete med att bära det sågade virket och ytveden som skulle sågas, buntas och stabbläggas. Ytveden såldes till glasbruken. Lastbilarna tog över timmertransporterna till de större sågverken som var utrustade med truckar och soteringsverk av virket.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

608 Tombo kvarn

By: Tombo

Tombo sågkvarn återfinns i ett utdrag från 1768 års vinterting i Rockneby, till anmärkning i domboken om en överenskommelse mellan Tombo åboer den 12 januari.

År 1793 Tombo kronoskatte anmäles av Carl Svensson och Daniel Nilsson en kvarn till Husbehofsnyttjande vid en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i norra Möre.

I området vid Tombo kvarn finns lämningar efter en myrmalmsugn samt två stycken skvaltkvarnar innan nuvarande hjulkvarn byggdes. Denna kvarn byggdes av Karl Börjesson i slutet av 1800-talet. Frits Pettersson renoverade kvarnen under sin tid som ägare. Då byttes vattenhjulet med mera. Kvarnen har varit i bruk till omkring 1960.

Gösta Karlsson, Harby, en son till Ferdinand Karlsson som var ägare till kvarnen under första världskriget har berättat följande: En natt väcktes han av byns fjärdingsman Frans Nilsson som bad att han skulle mala en säck råg. Då svarar Ferdinand: Tror du att jag är så dum att jag maler åt fjärdingsmannen, det är ju förbjudet att mala brödsäd utan kort. Då säger Frans: Är du så dum så du låter min familj svälta ihjäl är du mycket dummare. De malde rågen, lade mjölsäcken på kärran och plockade ved över för att dölja lasten. Frans drog sedan kärran hem genom Tombo by till sin stuga som låg i den andra änden av byn. De bakade sitt bröd och åt sin smörgås säkert med god aptit.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297439 E 569665
RT90 X 6298795 Y 1520517
WGS84 dec 56,815584° 16,141178°
WGS84 g/m 56° 48,9350′ 16° 8,4707′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 56,10″ 16° 8′ 28,24″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se