157 Snättebro

By: Åby

Här vid Snättebro på Åbys mark, fanns ett torp med vattenkvarn. Daniel Persson var fiskardräng på Hjälmö. Omkring 1790 bosatte han sig på Snättbrotorpet, där hans titel var torpare, möllare och fiskare. Han var född omkring 1756, dog 1826. Kerstin Jonsdotter född 1759 i Åby by, vigdes med Daniel 1787. Kerstin dog 1824. De hade en son, Peter och två döttrar Lisa och Stina.

År 1814 övertogs torpet av deras måg, torparen, fiskaren och arbetskarelen Johan (Jaen) Persson Öberg född 1786, vigd 1813 med Lisa Danielsdotter född 1794 på torpet. De hade 2 döttrar och 3 söner.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

606 Vattenkvarn

By: Bäckstorp

Från början av 1800-talet fanns det en vattenkvarn här vid bäcken. Den var i bruk till omkring 1910.
Källa: Boken om Åby

Välkommen att bidra med mer information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297883 E 568752
RT90 X 6299250 Y 1519609
WGS84 dec 56,819709° 16,126345°
WGS84 g/m 56° 49,1825′ 16° 7,5807′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 10,95″ 16° 7′ 34,84″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

608 Tombo kvarn

By: Tombo

Tombo sågkvarn återfinns i ett utdrag från 1768 års vinterting i Rockneby, till anmärkning i domboken om en överenskommelse mellan Tombo åboer den 12 januari.

År 1793 Tombo kronoskatte anmäles av Carl Svensson och Daniel Nilsson en kvarn till Husbehofsnyttjande vid en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i norra Möre.

I området vid Tombo kvarn finns lämningar efter en myrmalmsugn samt två stycken skvaltkvarnar innan nuvarande hjulkvarn byggdes. Denna kvarn byggdes av Karl Börjesson i slutet av 1800-talet. Frits Pettersson renoverade kvarnen under sin tid som ägare. Då byttes vattenhjulet med mera. Kvarnen har varit i bruk till omkring 1960.

Gösta Karlsson, Harby, en son till Ferdinand Karlsson som var ägare till kvarnen under första världskriget har berättat följande: En natt väcktes han av byns fjärdingsman Frans Nilsson som bad att han skulle mala en säck råg. Då svarar Ferdinand: Tror du att jag är så dum att jag maler åt fjärdingsmannen, det är ju förbjudet att mala brödsäd utan kort. Då säger Frans: Är du så dum så du låter min familj svälta ihjäl är du mycket dummare. De malde rågen, lade mjölsäcken på kärran och plockade ved över för att dölja lasten. Frans drog sedan kärran hem genom Tombo by till sin stuga som låg i den andra änden av byn. De bakade sitt bröd och åt sin smörgås säkert med god aptit.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297439 E 569665
RT90 X 6298795 Y 1520517
WGS84 dec 56,815584° 16,141178°
WGS84 g/m 56° 48,9350′ 16° 8,4707′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 56,10″ 16° 8′ 28,24″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

609 Möllerskans Vattenkvarn

By: Åby

Kvarn och torp

År 1811 låg här en vädermjölkvarn som kallades Fröholmskvarn. Fröholm var jägmästare och bodde på Åby nr 11. Åren 1810-1817 på torpet bodde mjölnaren Carl Mangnus Carlsson, född på Oxhagstorpet 1785, vigd 1811 med bondottern Magdalena Pettersson född 1787 på Åby nr 2:3. De hade 7 barn, en son och 6 döttrar. Carl Mangnus dog 1832 och änkan övertog torpet och rättighet att mala vid kvarnen. Magdalena dog 1869.

Boningshuset som låg med gaveln mot Åbygatan fanns kvar på 1940-talet.

Se även nr 151

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

612 Skubbetorps kvarn

By: Skubbetorp

Kvarnen flyttades hit omkring 1900 av Karl Karlsson från Knöppletorp 1:4. Dammen byggdes då. Kvarnen utrustades med tre par stenar för olika malning samt sikt. Här fanns även benstamp, spånhyvel, slipsten och sågverk. Vid sågverket sågades allt virke till nybyggnaden av ekonomibyggnaderna på Skubbetorp under 1940-talet.

Kvarnen revs på 1950-talet. Dammen reparerade Elving Carlsson 1995. Den rensades upp med stor varsamhet så att en våtmark bildades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297688 E 567671
RT90 X 6299068 Y 1518526
WGS84 dec 56,818119° 16,108598°
WGS84 g/m 56° 49,0871′ 16° 6,5159′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 5,23″ 16° 6′ 30,95″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

614 Bäck kvarn och såg

By: Bäck

Omkring år 1900 byggdes en kvarn i Bäck av Ernst Johansson som ägde den här gården då. Den drevs med vattenhjul. Vattnet kommer från Skillerhult och Åsgärde. Ett sågverk byggdes och en vattenturbin ersatte vattenhjulet. Senare inköptes en ångmaskin på 1950-talet och den ersattes med en diselmotor som drev sågverket.

Till att börja med var det mest bondsågning till husbehov som sågades. Efter andra världskriget byggdes sågen ut. Då började Gunnar Johansson med sönerna Sigvard och Kjell Gunnarsson köpa rotposter och timmer som sågades här. Den största av virket såldes på export.

Omkring åtta personer var anställda vid sågverket. Det var ett tungt arbete till att börja med att bära upp virket på stabbarna. Lite senare inköptes en gaffeltruck. Sådana tillverkades av Nore Jareklint i Läckeby motorverkstad. Företaget hette nu Bäck såg och kvarn.

Den förste kände mjölnaren i kvarnen var Per Nilsson som kom från Blomkulla i Åby socken. Det är hans son den kände spelmannen och konstnären Sven Persson som berättat detta. Efter honom kom Sjögren från Ebbegärde som flyttade till Maltabo kvarn i Kristvalla socken. Sedan var det sönerna till Ernst Johansson, Rangnar Johansson och Verner Johansson som skötte anläggningen. På 1940-talet inköpte Gunnar Johansson rörelsen.

Det var en stor tillgång för Åby skogsbygd med ett sågverk. Tidigare satte man upp ett sågverk på varje gård eller by när någon större skogsaverkning gjordes, som sedan revs ned och flyttades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299275 E 570183
RT90 X 6300626 Y 1521057
WGS84 dec 56,832003° 16,150170°
WGS84 g/m 56° 49,9202′ 16° 9,0102′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 55,21″ 16° 9′ 0,61″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

617 Haglunds kvarn

By: Sporsjö

I Sporsjö by har det funnits många kvarnar. År 1732 fanns ”2 vattenmjölkvarnar” skattlagda och 1750 tillkommer 2 väderkvarnar å nr 3 och 1805 1 husbehovssåg med kvarn. Men det finns rester av minst på 8 ställen vid ån där det varit kvarnar under gamla tider.

Den här kvarnen är byggd efter greve Posses tid cirka 1850 talet.

Rune Haglund vars släkt i 5 generationer varit ägare till gården har berättat. Kvarnen drevs med vattenturbin. Under min fars tid maldes all spannmål till gårdens kor och hästar även en del råg under krigsåren till bakning. Vid god vattentillgång var det många grannar som även körde hit med sin säd. När spånhyvlingen började, har jag ingen tidsplan på. Jag har varit med och legat under spånhyvelen å sorterat spån. Den skulle vara 55 cm. Vi hade kunder som köpte spån måttet var famnar. Även legohyvling förekom. Virket var kvistren asp, tall och gran.


Visa större karta

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6292910 E 573341
RT90 X 6294222 Y 1524141
WGS84 dec 56,774346° 16,200085°
WGS84 g/m 56° 46,4608′ 16° 12,0051′
WGS84 g/m/s 56° 46′ 27,65″ 16° 12′ 0,31″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

621 Sporsjö sågkvarn

By: Sporsjö

I Norra Möres dombok från år 1793 anbefalldes en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i Norra Möre. ”Sporssiö byeqvarn, 3/5-delar frälse, 2/5-delar kroneskatte, ägdes av hela byen och kan ej upplysas när den tillkommit, men anmäles qenom delägaren Per Carlsson till skattläqqninq för 2ena tolfter stockars sågningq åt qrannarna och en ditor av egen skog.”

Ån som rinner genom Sporsjö har varit en stor tillgång för bygden. Sporsjösågen låg 50 m in från bron på samma sida som Sporsjö Lantbruksmuseum. Klingsågarna startades ej enligt uppteckningar av Svensk Sågverksindustri förrän på 1870-talet så det har säkert funnits en annan typ av såg tidigare. Sågen drevs av s.k. medfallshjul som inte fordrade så stor fallhöjd på vattnet. Där fanns en sågbänk för sönderdelning av timret i olika dimensioner samt en kantbänk. Sågen var andelsägd av samtliga lantbrukare efter gårdarnas storlek.

Byamöte har hållits i byn årligen men är ej dokumenterade i någon protokollbok förrän 1923. Då hyrdes sågen ut till virkeshandlare Dahl från Läckeby som köpt skogsposter i Tombo och Sporsjö som kördes fram, lagrades på åkern och vidare på räls till sågen. Dammen fick repareras ofta men 1927 byggdes en av granit. Vattentillgången blev mindre med åren så 1939 inköptes en lokemobil för 1675 kronor som reservkraft. Något år senare havererade vattenhjulet. År 1943 hyrdes sågen ut till virkeshandlare Georg Sandell som inköpte sågen 1944 och flyttade den till en annan plats i byn. I Sporsjö har funnits ytterligare 7 stycken kvarnar.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

625 Möltorps kvarn

By: Fröstingstorp

Sedan mycket lång tid tillbaka har det funnits kvarn på Möltorp. Den omnämndes i jordeboken år 1541. Kvarnen låg då ett 30-tal meter nedströms mot Läckeby. Gustav Vasa var den som införde skatt på kvarnarna i Sverige. Hur stor den var då vet man ej, men nästan 200 år senare anges skatten till 8 öre.

I jordeboken år 1777 anges en skattemjölkvar i Möltorp med Fyra Schillingers ränta. År 1820 fastställdes den årliga räntan till 51/2 kappar mjöl. Förmalningsavgiften i dag är en kvarleva från den tiden.

Nuvarande kvarn med damm blev färdig 1868. Den utvecklades med tiden och från och med 1930 fanns då valskvarn med sikt, två par stenar, kross, rensmaskin och betningsutrustning.

Vattenturbinen räckte ej alltid till utan man fick koppla in en elmotor att hjälpa till med.

Kvarnkunderna kom från Åby, Nickebo, Bäckebo och Förlösa. Antalet uppgick enlig uppgifter som mest till ett 100-tal. En såg som drevs med en ångmaskin fanns också på gården. Kvarnrörelsen på Möltorp upphörde 1980.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

648 Knarrebo kvarn

By: Knarrebo

Särjebäcken är ett betydande vattendrag som utgör gräns mellan Åby och Ryssby socknar i Knarrebo. Vid Snärjebäcken fanns en kronokvarn redan 1570. En betydande person som då var i Knarrebo var Olof Torgelsson ”Oluff i Knarreboda” som fungerade som gästgivare. Innan Nickebo krog ett betydande kräftfiske men tyvärr försvann det 1967 då kräftpesten kom. Det var annars en stor tillgång för byn.

I Åby socken har det funnits minst ett 60-tal vattenkvarnar som är utprickade på en karta i vårt arkiv samt ett stort antal väderkvarnar.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6303601 E 573223
RT90 X 6304917 Y 1524149
WGS84 dec 56,870385° 16,201225°
WGS84 g/m 56° 52,2231′ 16° 12,0735′
WGS84 g/m/s 56° 52′ 13,39″ 16° 12′ 4,41″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se