1 Skallmon

Den här stenen är gräns mellan Bäckebo socken i norr, Kristvalla i väster och Åby i söder.

300 m västerut finns en höjpunkt på 73,8 m över havet som kallas ”Sjutorpstenen”. På 1920-talet bodde mer än 20 personer i de 7 torpställen som har gett höjdpunkten sitt namn.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6300929 E 567259
RT90 X 6302315 Y 1518152
WGS84 dec 56,847292° 16,102704°
WGS84 g/m 56° 50,8375′ 16° 6,1622′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 50,25″ 16° 6′ 9,73″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

9 Gårdstomt

By: Knöppletorp

I början av 1900-talet byggde den dåvarande ägaren Jakob Karlsson här smedja, kvarn, ladugård och en mindre undantagsstuga, som senare flyttades till Tombo.

Senare ägare har varit Lambert Haglund, Konrad Karlsson och Herman Pettersson.

Gården inköptes sedan av Rickard och Ellen Johansson och sambrukades med Knöppletorp 1:5.

Mangårdsbyggnad, ekonomibyggnad och kvarn revs på 1940–1950-talen.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298780 E 568182
RT90 X 6300154 Y 1519050
WGS84 dec 56,827850° 16,117259°
WGS84 g/m 56° 49,6710′ 16° 7,0355′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 40,26″ 16° 7′ 2,13″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

13 Basta

By: Knöppletorp

När linet var skördat och rötat var det dags att skilja de vedartade delarna från den användbara linfibern. Man ”bråkade” linet. Genom att torka linet ordentligt i en linbasta gick bråkningen bättre och linfibern kunde sedan ”skäktas” och ”häcklas” för att få fram en fin fiber att spinna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298472 E 568366
RT90 X 6299844 Y 1519230
WGS84 dec 56,825059° 16,120184°
WGS84 g/m 56° 49,5035′ 16° 7,2110′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 30,21″ 16° 7′ 12,66″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

18 Tjärdal

By: Skubbetorp

En tjärdal är en typ av kolmila för tjärframställning. Den är byggd på trattformig urschaktning i marken, så att tjära kunde samlas upp i tunnor från den trattformade bottnen. (DaIbränd tjära.)

Tjärbränning, framställning av trätjära genom kolning av kådrikt trävirke..


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295763 E 567748
RT90 X 6297141 Y 1518580
WGS84 dec 56,800813° 16,109342°
WGS84 g/m 56° 48,0488′ 16° 6,5605′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 2,93″ 16° 6′ 33,63″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

27 Kolmila

By: Bäckstorp

På den här platsen har det funnits en kolmila.

Omkring 1918-1920 ägdes en av gårdarna i Bäckstorp av trävaruhandlare som avverkade all grov skog. På gården fanns, förutom en komila, en såg där timret sågades. Virket kördes till Läckeby och Kalmar. Kolet kördes till Trekantens järnvägsstation för vidare transport till järnverken.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296992 E 568726
RT90 X 6298359 Y 1519573
WGS84 dec 56,811710° 16,125688°
WGS84 g/m 56° 48,7026′ 16° 7,5413′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 42,16″ 16° 7′ 32,48″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

29 Rävgården

By: Bäckstorp

I mitten på 1930-talet startade Bengt Nilsson, som då var ägare till en av gårdarna i Bäckstorp, en rävfarm tillsammans med bröderna Nore Jonsson (senare Jareklint) och Sture Jonsson, som hade kommisionsaffär i Kalmar. Här fanns ungefär 150 rävar.

Ägaren Bengt Nilsson hade även personbilstaxi och lastbil.

Bengt Nilsson byggde också en villa 1936, som brann ner vid ett åskväder 1940.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297870 E 568427
RT90 X 6299241 Y 1519284
WGS84 dec 56,819642° 16,121023°
WGS84 g/m 56° 49,1785′ 16° 7,2614′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 10,71″ 16° 7′ 15,68″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

31 Björkliden

By: Karlsbo

Siste bofaste ägaren är okänd. På andra sidan vägen finns en brunn. Där har det funnits ett hus som var handelsbod. Här bodde en gammal gumma som kokade karameller, ”Bussar”.

I Gunnar Franséns häfte från början av 1900-talet kan vi bl. a. läsa: Mor Sanna, byns affärskvinna såg till att byns folk kom över livets nödtorft till rimligt pris. Hennes varusortering var icke stor, men hon gjorde så gott hon kunde. Jag minnes så väl, att på ingångsdörrens ena sida stod fotogénfatet, på den andra sidan silltunnan. Mor Sanna var snäll och godhjärtad. Ofta kunde en liten strut karameller finna vägen till barnens magar. De var en läckerhet, ty bussarna voro bemängda med alla slags smakämnen från de andra varorna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297812 E 569749
RT90 X 6299168 Y 1520606
WGS84 dec 56,818930° 16,142665°
WGS84 g/m 56° 49,1358′ 16° 8,5599′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 8,15″ 16° 8′ 33,59″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

34 NTO-lokal

By: Karlsbo

Åby sockens första föreningsägda lokal byggdes här i Karlsbo.

NTO-Logen, Framtidens Hopp, bildades i Nickebo skolhus den 16/2 1908, efter föredrag av Pastor Werner.

Hösten 1911 byggdes, på den här platsen, den första lokalen som invigdes den 25/2 1912 och då besöktes av 200 personer. Den 24:de maj samma år brann lokalen ner. Det spekulerades i om det var mordbrand.

Senare byggdes en andra lokal i Nickebo. Den 22/2 1914 hölls invigningsfesten.

Se i övrigt Gunnar Franséns häfte på Prästgårdsmagasinet.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297654 E 570088
RT90 X 6299006 Y 1520943
WGS84 dec 56,817460° 16,148170°
WGS84 g/m 56° 49,0476′ 16° 8,8902′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 2,86″ 16° 8′ 53,41″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

38 Tombo by

By: Tombo

Tombo är en av de största byarna i Åby socken, cirka 700 ha med 18 åretruntbostäder.

Det här området kallas Rönnerum. Stugorna här brann ner till grunden och en kvinna innebrändes när hon skulle rädda sitt barn.

De många husgrunderna talar om att flertalet familjer bodde i denna del av byn.

I kvarnstugan till vänster i gatan, mot Karlsbo på backen, bodde en gång på 1930-talet familjen Pettersson med sju barn och till höger i ”Lotta-torpet” bodde familjen Viktor Nilsson med nio barn.

På samma backe fanns en kvarn som byggdes av ”Svente Möllare” i slutet av 1800-talet och revs 1925. Gårdarna var tidigare samlade kring Skuttbacken, samt söder och väster om.

I slutet av 1840-talet påbörjades Storskiftet, som ledde till att byn fick nuvarande utseende.

1611 brändes byn av danskarna i Kalmarkriget.

Den 6 september 1944 var en olycksdag. Då antände en lokomobil, vid tröskning, en gård och ytterligare tre gårdars ladugårdar antändes.

Gunnar Franzén har i sin beskrivning av Tombo, skrivit om skomakare Ölands-Johan – om Lillnisse – Ågren – Flodifina – SpinnAnte – och Mörtpojkama, som alla bodde i det här området, kallat Gatmon vid Tombogatan och var centrum för byn.

Den lilla gräsplätten som ligger vid korsvägarna var för länge sedan dansplatsen för ungdomen. Magdeburger dragspel och vemodiga skillingtryck sjöngs av pojkarna.

Läs vidare i Åbyboken, där Irma Alriksson berättar Tombo bys historia på ett mycket bra sätt.

Under 1500-talet var mossmarkerna i Tombo Vener en insjö, som var kronofiske. Benämningen ven kommer av det fornnordiska ordet vin som betyder betesmark. År 1612 skrives att fisket är öde.

År 1869 i september månad påbörjas ett torrläggningsföretag av de vattensjuka markerna genom Tombo, Karlsbo, Tokebo och Sporsjö, det omfattade 275 tunnland. Ett lån togs upp på 5000 kronor. Grävningen påbörjades 1870, kanalen var färdig 1874. Rensning av kanalen har gjorts vid flera tillfällen. 1908 för en kostnad av 65 kronor. På 1920-talet gjordes en större rensning.

Albert Franzén har hittat en Lans som skänkts till Åby Hembygdsförening.

På Tokebovenen, som omfattade 40 tunnland odlat, har både bostadshus och ladugård funnits.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297538 E 570772
RT90 X 6298881 Y 1521626
WGS84 dec 56,816307° 16,159343°
WGS84 g/m 56° 48,9784′ 16° 9,5606′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 58,71″ 16° 9′ 33,63″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

43 Kolmilabotten

By: Tombo

I en kolmila framställdes träkol genom torrdestillation av ved från barrträd. På en kolbotten byggde man upp veden i en cirkelrund resmila, som sedan täcktes med ris, torv, gräs och sandblandad koks. Kolutbytet blev 50-60 % av volymen eller 25-30 viktprocenten av veden. Träkolet användes till järnframställning. Under krigsåren kördes bilar med gengasmotorer i stor omfattning.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296325 E 571524
RT90 X 6297659 Y 1522364
WGS84 dec 56,805298° 16,171321°
WGS84 g/m 56° 48,3179′ 16° 10,2793′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 19,07″ 16° 10′ 16,76″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

48 Skogsbygdens första skolhus

By: Tokebo

Redan 1840 framfördes krav på ett skolhus i denna del av socknen. Strävandena kröntes med framgång 13 år senare, då ett hus inköptes i Bäckebo för 166 rdr 32 skilling banco.

Denna byggnad återuppfördes på denna tomt som skänkts av ägaren till Tokebo hemman. Man försökte förmå församlingen att anställa och avlöna lärare, men fick nej. Skogsbygdens folk anställde då själva lärare och fick i början nöja sig med ett mindre bidrag från församlingen.

30 år senare, 1883, tillträdde kyrkoherde Löttiger tjänsten i Åby. Han sammankallade skolrådet där man föreslog att under loppet av nästföljande sommar förlägga en fast folkskola till Tokebo, under förutsättning av hemmansägarens tillåtelse. Såsom skäl anfördes att det inom denna skolrote fanns 159 skolpliktiga barn detta år. Det dröjde och det gamla skolhuset drabbades av mordbrand. Den nya skolan uppfördes 1888 i Nickebo där den fungerade cirka 65 år.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298046 E 571594
RT90 X 6299380 Y 1522454
WGS84 dec 56,820749° 16,172945°
WGS84 g/m 56° 49,2449′ 16° 10,3767′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 14,70″ 16° 10′ 22,60″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

49 Jödde-Staffans

By: Tokebo

Ur Evald Karlssons barndomsminnen i Boken om Åby och Gunnar Franséns häfte om Skogsbygden, tidigt 1900-tal, kan vi sammanfatta:

Mitt på triangelplatsens huvudsida hade Jödde Staffan sin affärsrörelse. Han köpte tallkottar, ek och granbark, näver m.m. sålde sill och Riokaffe samt en del andra grövre handelsvaror. Han hade stor familj med flera duktiga söner, som i sin tidiga ungdom gärna utgjorde tungan på vågen vid bya- och sockenslagsmålen i bygdens centrum.

Evald minns inte Staffan eller barnen men hans fru som kallades ”Jödde-Tea” och hade en liten affär i den änden på huset som var åt Tombovägen. Det rummet kallades för ”kölna” (torkrum för malt eller lin.) Där var mörkt, inga riktiga fönster. Golvet var endast jordgolv. På andra sidan vägen hade Staffan en väderkvarn. Läs vidare i nämnda bok eller häfte.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298013 E 572153
RT90 X 6299340 Y 1523013
WGS84 dec 56,820362° 16,182095°
WGS84 g/m 56° 49,2217′ 16° 10,9257′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 13,30″ 16° 10′ 55,54″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

51 Kolugnar

By: Tokebo

Under 1930-talet fanns på den här platsen en sticksåg, som ägdes av Kalmar Bobin. Här sågades råämnen till företagets fabrik i Påryd.

Stora mängder björk och al avverkades i skogarna häromkring och kapades till enmeters kubb. Sågen fanns här några år.

På samma plats uppfördes under krigsåren, på 1940-talet, en kolugnsanläggning med tre ugnar. Även kolning i mila förekom. Här kolades stora mängder ved. Den färdiga produkten användes till energi i gengasbilar m.m.

Denna rörelse tillhörde Nore Jareklint och Manfred Mannegård. Kolare var Henry Brundin som bodde i Karlshage och senare var lastbilschaufför i Läckeby.

Läs vidare i John Carlssons bidrag Boken om Åby, sid 229.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297841 E 572312
RT90 X 6299166 Y 1523170
WGS84 dec 56,818792° 16,184650°
WGS84 g/m 56° 49,1275′ 16° 11,0790′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 7,65″ 16° 11′ 4,74″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

52 Tokebo hälsobrunn

By: Tokebo

Här drack man hälsobringande vatten på 1800-talet skriver Kyrkoherde Carl Jakcop Uddenberg 1825:

”Denna surbrunns vatten som föga begagnas men berömes såsom mycket gagnelit av dem som därav druckit: för verk, fallandesot och åtskilliga gartriska krämpor den blivit brukad med fördel. Dess läge är vackert uti en äng beväxt med lövskog, just brevid där växjövägen skijs från eksjövägen.”


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297918 E 572215
RT90 X 6299244 Y 1523074
WGS84 dec 56,819497° 16,183085°
WGS84 g/m 56° 49,1698′ 16° 10,9851′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 10,19″ 16° 10′ 59,11″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

53 Nickebo dansbana

By: Tokebo

På den här platsen vid ”Tokebo Snipp” byggdes en dansbana år 1919 av traktens föreningar. Tidigare var festplatsen belägen i Tombogatan vid vägen till Östre Mark.

Dansbanan öppnade på våren med Valborgsmässofirande. Inträdet var 50 öre plus 10 öre för dansbiljetterna. Skjutbana, pilkastning och kaffeservering förekom.

Fester med ”riktiga” musikkapell måste avslutas kl. 24:00. I Nickebo fanns Månskenskapellet. Ingvar Gustafsson (senare kommunalråd i Kalmar) med bröderna Olle och Bertil, Stig Carlsson Skubbetorp och Simon Elofsson Alebo.

Bröderna Robert, Oskar, Gunnar, Martin och Ragnar Fransson från Gelebo, spelade dragspel under många år för traktens ungdomar. Detta skedde med bästa ”Kalle Jularbo Takter”. På 1940-talet upphörde danserna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297890 E 572401
RT90 X 6299214 Y 1523259
WGS84 dec 56,819219° 16,186112°
WGS84 g/m 56° 49,1531′ 16° 11,1667′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 9,19″ 16° 11′ 10,00″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

59 Vikingagrav

By: Gelebo

På den här platsen har det funnits en skeppssättning. Numera syns enbart
”för- och aktersten”.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299206 E 571069
RT90 X 6300546 Y 1521942
WGS84 dec 56,831244° 16,164660°
WGS84 g/m 56° 49,8746′ 16° 9,8796′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 52,48″ 16° 9′ 52,78″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

60 Gamla Gelebo

By: Gelebo

Här låg den gamla bykärnan.

1900-talet började svårt. Den 10 maj år 1900 brann alla gårdar ner förutom Lillegården. Då gjordes ett Laga Skifte, varvid gårdsplanerna fick det läge de har 1997.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299532 E 571044
RT90 X 6300873 Y 1521921
WGS84 dec 56,834181° 16,164344°
WGS84 g/m 56° 50,0509′ 16° 9,8606′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 3,05″ 16° 9′ 51,64″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

61 Marknadsgärdet

By: Gelebo

Från 1810 till början av 1860-talet, ordnades här höstmarknader. På en sockenstämma 1849 beslöts att den ”källarrörelse” som bedrevs vid marknaden skulle förbjudas. Konglig Befallningshafvande meddelade dock att tillstånd på ”slika” marknader förekomma.

Tydligen var det stor tillslutning under marknaderna. År 1861 hade socknen utsett 30 ordningsvakter.

Tavlans plats är vid marknadsbodarna enligt markering på enskifteskartan 1823.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299661 E 571278
RT90 X 6300999 Y 1522157
WGS84 dec 56,835301° 16,168221°
WGS84 g/m 56° 50,1181′ 16° 10,0933′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 7,08″ 16° 10′ 5,60″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

62 Brandtorn

By: Gelebo

På den här platsen har det stått ett brandtorn.

På Prästgårdsmagasinet finns handlingar rörande bevakning eller reparation av tornet. Kassaboken, som upptar åren 1939-1946 finns i skåp nr. l.

Läs vidare om Åby Brandkårsförening i boken Här växte Läckeby fram. (Sid 290 -291)


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299432 E 571444
RT90 X 6300768 Y 1522320
WGS84 dec 56,833219° 16,170871°
WGS84 g/m 56° 49,9931′ 16° 10,2523′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 59,59″ 16° 10′ 15,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

64 Linbasta

By: Gelebo

När linet var skördat och rötat var det dags att skilja de vedartade delarna från den användbara linfibern. Man ”bråkade” linet. Genom att torka linet ordentligt i en linbasta gick bråkningen bättre och linfibern kunde sedan ”skäktas” och ”häcklas” för att få fram en fin fiber att spinna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299763 E 571167
RT90 X 6301102 Y 1522047
WGS84 dec 56,836231° 16,166428°
WGS84 g/m 56° 50,1739′ 16° 9,9857′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 10,43″ 16° 9′ 59,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

66 Linbasta

By: Gelebo

Byggnadsår 1858.

När linet var skördat och rötat var det dags att skilja de vedartade delarna från den användbara linfibern. Man ”bråkade” linet. Genom att torka linet ordentligt i en linbasta gick bråkningen bättre och linfibern kunde sedan ”skäktas” och ”häcklas” för att få fram en fin fiber att spinna.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299694 E 571160
RT90 X 6301033 Y 1522039
WGS84 dec 56,835612° 16,166291°
WGS84 g/m 56° 50,1367′ 16° 9,9775′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 8,20″ 16° 9′ 58,65″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

72 Godtemplarelokal

By: Nickebo

Det är troligen ingen överdrift att beteckna nykterhetsrörelsen som banbrytare när det gäller föreningsliv på landsbygden. Givetvis var dess huvudmål att hos befolkningen inpränta vikten av nykterhet.

NTO-logen Framtidens Hopp bildades i Nickebo skolhus den 16 februari 1908, efter föredrag av Pastor Werner. 37 Chartermedlemmar antecknade sig. Förste ordförande var Gunnar Fransén Tombo.

I början hölls möten hos Karl Larsson och Alfred Svensson, Tombo. Per Ödman, Knöppletorp. Sven Jonsson, Knarrebo. Sven Löfgren, Koppartorp. Sommarmnöten hölls i Tombo Hage. När medlemsantalet uppgick till 180, fick man skolrådets löfte att hålla möten i Karlsbo skolhus. Tillåtelsen återtogs.

Redan första året bildades en byggnadsfond uppgående till 133:45.

Hösten 1911 byggdes den första Godtemplarlokalen i Karlsbo. Den blev samtidigt Åby Sockens första föreningsägda samlingslokal, som invigdes 25 februari 1912. Den 24 maj samma år brann lokalen ner. Mordbrand?

Att på tre år ha utvecklat föreningen från noll till egen föreningslokal måste ses som en fantastisk och stor prestation.

Minnestavla uppsatt även på platsen i Karlsbo!

Diskussioner förekom ofta på mötena. Den 1 december 1912 var ämnet: Var finnes den centralaste platsen för byggande av ordenshuset på platsen?

Föreningens andra lokal uppfördes på den här platsen i Nickebo och den 22 februari 1914 hölls invigningsfesten. Byggnaden försäkrades för 2.000 kronor. Lån togs på 500 kronor.

Tack vare framsynta personer finns fem tätskrivna protokollböcker, inlämnade till Kalmar Folkrörelse Arkiv. (Dit forskare kan vända sig.) Innehållet beskriver verksamheten fram till den 15 juni 1941. Medlemsantalet har varit som mest (180) till vilande. De senaste årens protokollböcker bevaras i Hembygdsföreningens arkiv på Prästgårdsmagasinet. Sista protokollförda mötet hölls 1947.

Se vidare ”Boken om Åby” –”Det var så det började” -och Gunnar Franséns ”Några bilder från Åby sockens Skogsbygd, sekelskiftets år 1900”.

På 1960-talet fick Nickebo IK lokalen som gåva. Den ersattes av nuvarande Klubbhuset, som tidigare varit Missionshus.

År 1950 byggde Åby Röda Kors, i västlig riktning, badhuset, för 14.000 kronor.

1956 startade Manfred Blomberg sågverksrörelse här på platsen.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6298656 E 571559
RT90 X 6299990 Y 1522426
WGS84 dec 56,826228° 16,172540°
WGS84 g/m 56° 49,5737′ 16° 10,3524′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 34,42″ 16° 10′ 21,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

76 Båtsmanstorpet Brinken

By: Tokebo

Några kilometer nordväst om Örntorp gick Bäckebovägen förr i tiden över en hög backe som kallades Brinkebacken. Ett stycke från backen inne i skogen låg ett båtsmanstorp som också var en liten krog och kallades Brinken.

År 1683 omtalas Olof Persson Holm boende på Tokebo krog.

I början av 1700-talet bodde kronobåtsmannen Daniel Nilsson på torpet. Vid julhelgen 1702 kom han drucken till frälsebonden Nils Nilsson i Åby by. Efter slagsmål, dels med Nils Nilsson, dels med Nils hustru, dömdes båtsmannen Daniel Nilsson att böta 55 mark. Eftersom han var båtsman fick han böterna omvandlade till kroppsplikt.

Från 1719 fram till 1740-talet bodde båtsmannen Olof Olufsson Sachtmodig på Brinken. Född 1697 i Ryssby församling och antagen i tjänst år 1719. Han var fördubblingsbåtsman med nr 60 och ersättare för båtsman Flygare i Ryssby församling. Hustrun hette Annica Trulsdotter. De fick 7 barn som föddes på torpet.

Källa Norra Möre dombok. Åby Räkenskapsbok. Åby födelsebok samt Båtsmansrullar. 


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6297036 E 572976
RT90 X 6298353 Y 1523824
WGS84 dec 56,811458° 16,195284°
WGS84 g/m 56° 48,6875′ 16° 11,7170′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 41,25″ 16° 11′ 43,02″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

79 Klockarbostället Plattekärr

Nedanstående uppgifter hämtade ur Prosten Mats Ebbe Björkmans Hembygdsforskning och mikrofilmade kyrkoböcker Prästgårdsmagasinet.

I kyrkolagen 1686 talas om klockarna. Där stadgas att han skall vara ”boklärd och kunna sjunga och skriva, så att han däruti kan undervisa församlingens ungdom”. Vid visitation i Åby och Bäckebo som biskop Wallenstråle höll därstädes 1795, erinrade han om, ”att barnaundervisningen är en plikt som åligger församlingens klockare”.

Tidigare hade Greve Ulfvenclou på Björnö, till Åby Församling skänkt ”1/8 mantal Frälse Plattekärr, till orgelnist och klockareboställe”. Under en del av 1800-talet bodde och brukade dessa kyrkomusiker torpet med hjälp av drängar. Jordbruket arrenderades även bort eftersom orgelnisten troligen tröttnat på den långa vägen till sin arbetsplats, kyrkan.

Den som bodde här längst var, Orgelnisten och klockaren Sven Flysell. Med hustru Eva Persdotter och femårig dotter kom familjen till Åby 1793. På torpet Plattekärr föddes ytterligare sju barn mellan 1793 och 1808. Dessutom ett oä. barnbarn, 1828. Att detta var en hårt drabbad familj kan vi utläsa av de delvis svårlästa husförhörslängderna. Av prästens anteckningar kan man för något av barnen uttyda att hon var utvecklingsstörd. Anteckningar döv och dövstum förekommer.

En son dog i lungsot 1822, 21 år gammal. Hustrun Eva dog i Rötfeber 1827, 61 år gammal. Sven FlyselI blev 79 år. Dog enligt anteckningar av ålderdomssvaghet 1837. Med några dagars mellanrum, den 2 -6 -15 augusti, avled tre döttrar i Rötfeber år 1840. Systrarna som i dödboken bär titeln Jungfru var mellan 34 -43 år gamla. Den yngsta dottern dog 1837 i feber och dennes elvaåriga dotter 1839 i Vattusot.

Vad beträffar sjukdomen Rötfeber är den icke upptagen i moderna läkarböcker. Av obekräftade uppgifter lär det varit en smittosam infektionssjukdom som kunde orsakas av dricksvatten?

Under 1900-talet har arrendatorer, bosatta i Gransmåla, odlat jorden på Klockarebostället Plattekärr. På 1920-talet användes även bostadshuset av dåvarande arrendatorn Albert Ekholm och hans familj. Om familjen Ek, med sönerna Ekholm, Eklund, Ekström och Ekman kan vi läsa i boken ”Här växte Läckeby fram”. (Mogatan 11 och 21.)


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296059 E 574555
RT90 X 6297357 Y 1525392
WGS84 dec 56,802432° 16,220856°
WGS84 g/m 56° 48,1459′ 16° 13,2514′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 8,76″ 16° 13′ 15,08″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

109 Bränneri

By: Vångerslät

Här drev baron Raab under 1800-talet ett bränneri. Detta bränneri omgavs av stora vallgravar. Omkring 1860 gick det i konkurs och gården såldes.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6295899 E 578942
RT90 X 6297146 Y 1529779
WGS84 dec 56,800275° 16,292634°
WGS84 g/m 56° 48,0165′ 16° 17,5580′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 0,99″ 16° 17′ 33,48″

Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

113 Karthmans Tegelbruk

By: Skammelstorp

Under ledning av Helge Eberhardsson och med bilmätarens hjälp, märktes torpstugorna i Markgatan ut på 1990-talet.

Helge kände även till stensamlingar som kunde härröra sig från en gammal torpbebyggelse långt från nämnda gata. I sällskap med Stefan Ivarsson och Arne Adolfsson besöktes denna plats några gånger. Samtidigt studerade Bertil Ringdahl gamla domstolsprotokoll från år 1702, där en Karthman (dåvarande ägare till Knapegården) sökte tillstånd att anlägga väg till sitt tegelbruk Gissningar!

Eftersom en stor mängd flis och även en hel tegelsten hittades i leran, sammankopplades området med denne ägare, vars dotter var gift med Ulfvenclo på Björnö.

Läs vidare i hembygdshäftet ”Det var så det började” och boken, ”Ryssby förr och nu”.

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296654 E 579594
RT90 X 6297893 Y 1530440
WGS84 dec 56,806943° 16,303543°
WGS84 g/m 56° 48,4166′ 16° 18,2126′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 24,99″ 16° 18′ 12,75″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

159 Oxhagstorpet

By: Åby

I början av 1700-talet bodde här snickaren Jonas Svensson med familj. De hade en son och fyra döttrar. Hela familjen dog i pesten 1710.

På 1770-talet bodde smeden Anders Andersson här och på 1780-talet smeden Carl Lindström.

Siste torparen var Lage Karlsson född 1902 i Åby och Stina Elfrida Johansdotter född 1910 i Lenhovda. De hade två barn

Se gärna vidare i Boken om Åby sid 83–84.

Stenhuggare Per Olander från Maltorp och hans son Emil som var bosatt i Gransmåla utförde många stenarbeten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Oxhagsbron, brovalven vid Brogårdskvarn i Ryssby källarvalven till Högalid folkhögskola är fina betyg för deras kunnighet.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

172 Skans

By: Åby

I Åby bys oxhage, vid åmynningen, låg i forna tider en skans.
På 1688 års karta över trenne kronohemman i Åby by står följande inskrivet: ”Gammal skants. Dhe danske upkastat anno 1611, nu ligger rasserat och med ahleskoug uthi beväxt.”

Kvar av skansen i dag (1997) är enbart en stenhög.

Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

186 Byrumstorp

På den här platsen var alla båtsmanstorpen förlagda som tillhörde Svartingstorp, Björnö, och Byrum, utom fördubbling nr 52 Nyckel, som hade sitt torpställe på Svatingstorps ägor.

På Byrumstorp låg ordinarie nr 53 Svartlåck, fördubbling nr 53 Hvitlåck och fördubbling nr 50 Åby samt fördubbling nr 63 Kruslock åren 1683–1718, då detta torp flyttades till Ljungnäs i Ryssby.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

193 Fångstgrop

By: Sporsjö

I kampen mot vargarna grävde man en stor grop som stensattes så att ej vargen skulle komma upp. I mitten på gropen satt man upp en ”gillestång” som nådde några meter över marknivån. I toppen fästes lockbetet smådjur av något slag. Gropen täcktes med ris. När vargen tog språnget föll den ned i gropen och kunde dödas.

År 1828 lämnade 17 länstyrelser i vårt land uppgifter på att 45 hästar 3108 nötdjur, 19104 får o getter 2504 svin dödats.

1840 blev båtsmannen Nils J. Jönsson anfallen i Sporsjö av en flock vargar. Med en yxa och skrik kom han hem välbehållen.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

210 Mokällan

By: Vångerslät

Mokällan är den aldrig sinande källan från Bäckeboåsen. Den ger cirka 80 liter vatten per minut, något mer under vintertid.

I alla tider har källan försett flera byar med sitt vatten, speciellt torra somrar då vattnet i de grävda brunnarna tog slut har den varit en ovärderlig tillgång för människor och djur.

Idag används vattnet främst till bevattning.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296366 E 576746
RT90 X 6297639 Y 1527588
WGS84 dec 56,804837° 16,256828°
WGS84 g/m 56° 48,2902′ 16° 15,4097′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 17,41″ 16° 15′ 24,58″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

211 Hallastugan

By: Örntorp

Denna stuga användes 1927 när mul- och klövsjukan härjade på Stävlö gods. Då fick inga kringvandrandrande luffare som tiggde mat och logi tillträde till ladugårdar. Då beslutade fattigvårdstyrelse att upplåta stugan till dessa. Rättaren på fattiggården i Örntorp fick köra ved och halm att lägga på golvet för sängplatser räckte ej till. När Gustav Åman från Gransmåla besökte stugan en gång var det sju stycken som bodde där.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6295389 E 576155
RT90 X 6296668 Y 1526985
WGS84 dec 56,796155° 16,246857°
WGS84 g/m 56° 47,7693′ 16° 14,8114′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 46,16″ 16° 14′ 48,69″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

213 Skrivaresten Örntorp

By: Örntorp

Skrivarestenen lär ha fått namnet därför att lantmätaren satt och skrev vid lantmäteriet. En annan historia är att en skrivare vid krigstider gömt viktiga handlingar under stenen för fienden 1931.

Med mycket stormfälld skog hade trävaruhandlare Ludviksson från Förlösa ett sågverk intill här. Det var stora mängder timmer som sågades. Ytveden kollades här. Virke och kol kördes sedan med hästar ned till järnvägen eller till Kalmar där det fraktades med båtar vidare ut i världen.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6295184 E 574160
RT90 X 6296487 Y 1524987
WGS84 dec 56,794641° 16,214142°
WGS84 g/m 56° 47,6785′ 16° 12,8485′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 40,71″ 16° 12′ 50,91″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

223 Håkansmåla

By: Skammelstorp

På 1600-talets färglagda karta ingår denna gård som en ”vit fläck”.

Vid denna tid och till slutet av 1800-talet tillhörde ägorna grevarna på Stäflö. Den nuvarande byggnaden har varit spannmålsmagasin, men bland hembygdsföreningens foton på Prästgårdsmagasinet ingår såväl mangårds- som ekonomibyggnader.

Läckeby mejeri startade år 1904. I äldre tid körde ägare eller arrendatorer dagligen mjölk dit med hästskjuts. (ca. 8 km.)

Pa 1980-talet blev Håkansmåla allmänt känd genom Ciddens text och Ebbes bilder i boken ”och syrenerna blommar för tystnaden”.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299200 E 577655
RT90 X 6300463 Y 1528530
WGS84 dec 56,830142° 16,272564°
WGS84 g/m 56° 49,8085′ 16° 16,3538′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 48,51″ 16° 16′ 21,23″


Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

225 Pumpstation

By: Stävlö

På den här platsen fanns det en vinddriven pumpstation på 40-talet. Den lär ha elektrifierats senare. Numera finns i stället en pumpstation lite längre från vägen. Den heter Långängen.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6291652 E 583036
RT90 X 6292850 Y 1533824
WGS84 dec 56,761423° 16,358270°
WGS84 g/m 56° 45,6854′ 16° 21,4962′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 41,12″ 16° 21′ 29,77″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

226 Pumpstation Smedjan

By: Stävlö

Utanför grindstolparna på den sidan fanns stallet och smedjan där min far var smed från 1956-1966. I smedjan hade tidigare varit tvättstuga och även skola.

På 50-talet fanns det kalkoner i en av byggnaderna där och i stallet endast två stycken ridhästar.

Alldeles söder om smedjan fanns en invallningspump. Den kallades Smedjan.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290422 E 583269
RT90 X 6291617 Y 1534042
WGS84 dec 56,750335° 16,361671°
WGS84 g/m 56° 45,0201′ 16° 21,7003′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 1,21″ 16° 21′ 42,02″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

228 Åmaden

By: Knarrebo

Snärjebäcken är ett betydande vattendrag som utgör gräns åt Ryssby socken. Där var förr ett mycket betydande kräftfiske, men år 1967 förstördes det när kräftpesten kom.

Här på maden var det en mycket bra ängslåtter men på 1970-talet beslutade Sterner Lejdel och Arne Axelsson som då var ägare till gårdarna att göra en våtmark för att få ett bra fågelliv. De var de första i bygden som för egna kostnader gjorde en våtmark.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6303593 E 571973
RT90 X 6304924 Y 1522898
WGS84 dec 56,870511° 16,180712°
WGS84 g/m 56° 52,2307′ 16° 10,8427′
WGS84 g/m/s 56° 52′ 13,84″ 16° 10′ 50,56″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

231 Svartingstorp

By: Svartingstorp

Stenåldersverktyg såsom stenyxor och skafthålsyxor har i riklig mängd tillvaratagits ur gårdens areal. Detta kan vi ta som ett bevis att trakten varit ”befolkad” sedan årtusenden tillbaka.

Är 1302 finner vi äldsta skriftliga beviset – ett köpekontrakt med stavningen ”Swartinghstorp”. I slutet av 1500-talet och början av 1600-talet ”ansattes” byns ägare ”hårt” av Älfsborgs lösen. Under danskarnas härjningar (Kalmarkriget) brändes byggnaderna 1612.

Vägen Kalmar – Stockholm drog fram genom byn och belastade dess hemman med ”påstföringsskyldighet”, från tillkomsten 1636, ända fram till 1809.

Under flera århundraden tillbaka, har ägandelistan, varit desamma som på Björnö/Stäflö. Bjelke -Bååt -Leijonhufvud -Banér -Cronhjort -Ulfclou -Berg von Linde -Posse.

Är 1887 inköper Carl Olof Swanberg, dåvarande Svartingstorp på auktion efter familjen Posse. Inom kort tillköpte Swanberg ytterligare några gårdar och ett 86-årigt ägandeförhållande familjen Swanberg -Holmquist inträder. (Boken om Åby 212 -228.)

Författare Carl Olof Holmquist ”Svartingstorp”
Författare Arne Johansson ”Minnen och utveckling under mina 39 år på Svartingstorp”
Författare Alva Holmquist-Nissen ”Svenskamerikanen Carl Olof Swanberg på Svartingstorp”

1888. En omfattande upprustning av alla gårdarna. Stenbrytning -täckdikning. Byggande av mejeri med islagerhus, smedja med slöjdarverkstad, ladugård med ungdjurstall, diverse tjänstebostäder m. m. Från Mokällebäcken lades vattenledning med pumpstation och högt belägen vattencistern av sten och betong till mejeri -ladugårdar och huvudbyggnad. Telefon installerades över Rockneby.

1889. Driften av mejeriet startade i juli månad. Redan samma år levererade gårdarna Läckeby, Förlösa, Norrstäflö, Kråksmåla, Vesslö och fyra lantbrukare i Åby by till Svartingstorps mejeri, vars produkter mjölk -grädde -smör -ost, såldes till Kalmar. Från början exporterades även smör till England.

1892. Ny ladugård byggdes. De gamla koraserna såldes på auktion.

1893. 238 dräktiga kvigor och 12 tjurar av Jerseyrasen inköptes. Djuren överfördes till Kalmar med förhyrd ångare. Till Svartingstorp i lösdrift.

1900. Övergång från oxar till hästar skedde successivt under en följd av år. Från att vid sekelskiftet ha varit 12 par oxar och 10 par arbetshästar. Vid första världskrigets slut ersattes sista paret oxar av en 20/24 hkr Munktell – traktor med 3-skärig plog. Den egentliga mekaniseringen tog sin början och var ej helt avslutad förrän 1959, då sista hästen såldes. Antalet anställda i början var ca. 130, vilket antal i huvudsak behölls fram till åren efter första världskriget. Som en följd av ändrade driftsförhållanden och fortgående rationalisering hade antalet anstä1lda minskat till ett 60-tal efter andra världskrigets slut. 1973 blott 6 anställda.

1911. Besättningen uppgick som mest till 520 djur detta år.

1916. En ”Manus” mjölkmaskinanläggning installerades. Jerseymjölk levererades till den egna mjölkbutiken i Kalmar samt ca. 25 andra affärer.

1936. Uppfördes ny ladugårdsbyggnad.

Läs vidare i Boken om Åby.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

241 Bruket

By: Stävlö

Torpet Bruket. Där fanns också tegelbruket.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290677 E 582937
RT90 X 6291876 Y 1533713
WGS84 dec 56,752684° 16,356327°
WGS84 g/m 56° 45,1610′ 16° 21,3796′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 9,66″ 16° 21′ 22,78″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

242 Pumpstation Medelhavet

By: Stävlö

Längs rätta vägen mot Herrstäflö heter åkrarna Medelhavet. Där finns också pumstationen Medelhavet.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290339 E 580598
RT90 X 6291565 Y 1531370
WGS84 dec 56,750055° 16,317991°
WGS84 g/m 56° 45,0033′ 16° 19,0795′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 0,20″ 16° 19′ 4,77″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se