7 Ekelund

By: Bäck

Här har det stått en kvarnstuga med tillhörande såg och kvarn. Den inköptes 1892 av Ernst Johansson.

Senare ägare:
Gunnar Johansson
Sigvard Gunnarsson

Kända mjölnare har varit:
Alfred Pettersson 1904 –1908
Klas Albin Karlsson 1908 –1909
Johan Gustaf O. Karlsson 1909 –1910
Sjögren, inflyttad från Ebbegärde, 1913 -1920. Ragnar Johansson

Sist boende:
Werner Johansson m. fam. 1938-1943.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299359 E 570285
RT90 X 6300709 Y 1521160
WGS84 dec 56,832743° 16,151864°
WGS84 g/m 56° 49,9646′ 16° 9,1118′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 57,87″ 16° 9′ 6,71″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

9 Gårdstomt

By: Knöppletorp

I början av 1900-talet byggde den dåvarande ägaren Jakob Karlsson här smedja, kvarn, ladugård och en mindre undantagsstuga, som senare flyttades till Tombo.

Senare ägare har varit Lambert Haglund, Konrad Karlsson och Herman Pettersson.

Gården inköptes sedan av Rickard och Ellen Johansson och sambrukades med Knöppletorp 1:5.

Mangårdsbyggnad, ekonomibyggnad och kvarn revs på 1940–1950-talen.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6298780 E 568182
RT90 X 6300154 Y 1519050
WGS84 dec 56,827850° 16,117259°
WGS84 g/m 56° 49,6710′ 16° 7,0355′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 40,26″ 16° 7′ 2,13″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

51 Kolugnar

By: Tokebo

Under 1930-talet fanns på den här platsen en sticksåg, som ägdes av Kalmar Bobin. Här sågades råämnen till företagets fabrik i Påryd.

Stora mängder björk och al avverkades i skogarna häromkring och kapades till enmeters kubb. Sågen fanns här några år.

På samma plats uppfördes under krigsåren, på 1940-talet, en kolugnsanläggning med tre ugnar. Även kolning i mila förekom. Här kolades stora mängder ved. Den färdiga produkten användes till energi i gengasbilar m.m.

Denna rörelse tillhörde Nore Jareklint och Manfred Mannegård. Kolare var Henry Brundin som bodde i Karlshage och senare var lastbilschaufför i Läckeby.

Läs vidare i John Carlssons bidrag Boken om Åby, sid 229.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297841 E 572312
RT90 X 6299166 Y 1523170
WGS84 dec 56,818792° 16,184650°
WGS84 g/m 56° 49,1275′ 16° 11,0790′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 7,65″ 16° 11′ 4,74″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

213 Skrivaresten Örntorp

By: Örntorp

Skrivarestenen lär ha fått namnet därför att lantmätaren satt och skrev vid lantmäteriet. En annan historia är att en skrivare vid krigstider gömt viktiga handlingar under stenen för fienden 1931.

Med mycket stormfälld skog hade trävaruhandlare Ludviksson från Förlösa ett sågverk intill här. Det var stora mängder timmer som sågades. Ytveden kollades här. Virke och kol kördes sedan med hästar ned till järnvägen eller till Kalmar där det fraktades med båtar vidare ut i världen.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6295184 E 574160
RT90 X 6296487 Y 1524987
WGS84 dec 56,794641° 16,214142°
WGS84 g/m 56° 47,6785′ 16° 12,8485′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 40,71″ 16° 12′ 50,91″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

218 Tombo såg

By: Tombo

Tombo såg har i början på 1900-talet flyttats mellan flera byar såsom Knarrebo, Gelebo, Nickebo till Karlsbo 1:6 1929.

Då inköptes sågen av Algot Karlsson, Karlsbo Oskar Karlsson Tombo, Wilhelm Karlsson Bänkaryd, Alfred Karlsson Körningsven. Den drevs med en ångmaskin som eldades med ytor och sågspån.

Sågare var Wilhelm Karlsson Bänkaryd Karl Karlsson Karlshage senare Örntorp. Verner Råberg från Örntorp var en medhjälpare.

År 1942 flyttades den till Tombo. Då blev Anders Pettersson på ”Skutten” Frits Pettersson ”Björket” delägare. Senare även Rangnar Alriksson ”Skutten” Gerhard Alriksson.

Omkring 1960 såldes ångmaskinen för 800 kr till en firma i Nybro. Hultgrens verkstad i Trekanten reparerade den. Provtryckning måste göras varje år vilket var en stor kostnad när sågen inte användes så ofta. Senare till Norrland. Plåttaket lades på då för den summan.

Det var ett hårt arbete med att bära det sågade virket och ytveden som skulle sågas, buntas och stabbläggas. Ytveden såldes till glasbruken. Lastbilarna tog över timmertransporterna till de större sågverken som var utrustade med truckar och soteringsverk av virket.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

246 Sågverk

By: Stävlö

Vi kommer fram till Hjälmö. Till vänster fanns tidigare en såg. Den minns jag i kraftigt förfall på 50-talets slut. Uppe på högsta punkten bodde då ett äldre par som hette Karl och Elin Karlsson. Deras dotter hette Anna. Hon och hennes man Jonny adopterade ett finskt krigsbarn som hette Erkki.

På Hjälmö har det nu blivit en liten by med exklusiva villor.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290291 E 583355
RT90 X 6291484 Y 1534127
WGS84 dec 56,749134° 16,363042°
WGS84 g/m 56° 44,9480′ 16° 21,7825′
WGS84 g/m/s 56° 44′ 56,88″ 16° 21′ 46,95″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

612 Skubbetorps kvarn

By: Skubbetorp

Kvarnen flyttades hit omkring 1900 av Karl Karlsson från Knöppletorp 1:4. Dammen byggdes då. Kvarnen utrustades med tre par stenar för olika malning samt sikt. Här fanns även benstamp, spånhyvel, slipsten och sågverk. Vid sågverket sågades allt virke till nybyggnaden av ekonomibyggnaderna på Skubbetorp under 1940-talet.

Kvarnen revs på 1950-talet. Dammen reparerade Elving Carlsson 1995. Den rensades upp med stor varsamhet så att en våtmark bildades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297688 E 567671
RT90 X 6299068 Y 1518526
WGS84 dec 56,818119° 16,108598°
WGS84 g/m 56° 49,0871′ 16° 6,5159′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 5,23″ 16° 6′ 30,95″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

614 Bäck kvarn och såg

By: Bäck

Omkring år 1900 byggdes en kvarn i Bäck av Ernst Johansson som ägde den här gården då. Den drevs med vattenhjul. Vattnet kommer från Skillerhult och Åsgärde. Ett sågverk byggdes och en vattenturbin ersatte vattenhjulet. Senare inköptes en ångmaskin på 1950-talet och den ersattes med en diselmotor som drev sågverket.

Till att börja med var det mest bondsågning till husbehov som sågades. Efter andra världskriget byggdes sågen ut. Då började Gunnar Johansson med sönerna Sigvard och Kjell Gunnarsson köpa rotposter och timmer som sågades här. Den största av virket såldes på export.

Omkring åtta personer var anställda vid sågverket. Det var ett tungt arbete till att börja med att bära upp virket på stabbarna. Lite senare inköptes en gaffeltruck. Sådana tillverkades av Nore Jareklint i Läckeby motorverkstad. Företaget hette nu Bäck såg och kvarn.

Den förste kände mjölnaren i kvarnen var Per Nilsson som kom från Blomkulla i Åby socken. Det är hans son den kände spelmannen och konstnären Sven Persson som berättat detta. Efter honom kom Sjögren från Ebbegärde som flyttade till Maltabo kvarn i Kristvalla socken. Sedan var det sönerna till Ernst Johansson, Rangnar Johansson och Verner Johansson som skötte anläggningen. På 1940-talet inköpte Gunnar Johansson rörelsen.

Det var en stor tillgång för Åby skogsbygd med ett sågverk. Tidigare satte man upp ett sågverk på varje gård eller by när någon större skogsaverkning gjordes, som sedan revs ned och flyttades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299275 E 570183
RT90 X 6300626 Y 1521057
WGS84 dec 56,832003° 16,150170°
WGS84 g/m 56° 49,9202′ 16° 9,0102′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 55,21″ 16° 9′ 0,61″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

621 Sporsjö sågkvarn

By: Sporsjö

I Norra Möres dombok från år 1793 anbefalldes en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i Norra Möre. ”Sporssiö byeqvarn, 3/5-delar frälse, 2/5-delar kroneskatte, ägdes av hela byen och kan ej upplysas när den tillkommit, men anmäles qenom delägaren Per Carlsson till skattläqqninq för 2ena tolfter stockars sågningq åt qrannarna och en ditor av egen skog.”

Ån som rinner genom Sporsjö har varit en stor tillgång för bygden. Sporsjösågen låg 50 m in från bron på samma sida som Sporsjö Lantbruksmuseum. Klingsågarna startades ej enligt uppteckningar av Svensk Sågverksindustri förrän på 1870-talet så det har säkert funnits en annan typ av såg tidigare. Sågen drevs av s.k. medfallshjul som inte fordrade så stor fallhöjd på vattnet. Där fanns en sågbänk för sönderdelning av timret i olika dimensioner samt en kantbänk. Sågen var andelsägd av samtliga lantbrukare efter gårdarnas storlek.

Byamöte har hållits i byn årligen men är ej dokumenterade i någon protokollbok förrän 1923. Då hyrdes sågen ut till virkeshandlare Dahl från Läckeby som köpt skogsposter i Tombo och Sporsjö som kördes fram, lagrades på åkern och vidare på räls till sågen. Dammen fick repareras ofta men 1927 byggdes en av granit. Vattentillgången blev mindre med åren så 1939 inköptes en lokemobil för 1675 kronor som reservkraft. Något år senare havererade vattenhjulet. År 1943 hyrdes sågen ut till virkeshandlare Georg Sandell som inköpte sågen 1944 och flyttade den till en annan plats i byn. I Sporsjö har funnits ytterligare 7 stycken kvarnar.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

625 Möltorps kvarn

By: Fröstingstorp

Sedan mycket lång tid tillbaka har det funnits kvarn på Möltorp. Den omnämndes i jordeboken år 1541. Kvarnen låg då ett 30-tal meter nedströms mot Läckeby. Gustav Vasa var den som införde skatt på kvarnarna i Sverige. Hur stor den var då vet man ej, men nästan 200 år senare anges skatten till 8 öre.

I jordeboken år 1777 anges en skattemjölkvar i Möltorp med Fyra Schillingers ränta. År 1820 fastställdes den årliga räntan till 51/2 kappar mjöl. Förmalningsavgiften i dag är en kvarleva från den tiden.

Nuvarande kvarn med damm blev färdig 1868. Den utvecklades med tiden och från och med 1930 fanns då valskvarn med sikt, två par stenar, kross, rensmaskin och betningsutrustning.

Vattenturbinen räckte ej alltid till utan man fick koppla in en elmotor att hjälpa till med.

Kvarnkunderna kom från Åby, Nickebo, Bäckebo och Förlösa. Antalet uppgick enlig uppgifter som mest till ett 100-tal. En såg som drevs med en ångmaskin fanns också på gården. Kvarnrörelsen på Möltorp upphörde 1980.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se