Om torp

Ända från 1600-talet hade torparen, som arbetskraft i jordbruket, en huvudroll. Arrendet betalades genom dagsverken hos markägaren. Så väl arealen som antalet arbetsdagar hos bonden eller godsägaren kunde variera stort. Med dragdjuren, oftast oxar, var det samma sak. De lånades från huvudgården eller i extrema fall satte man sin ko framför plog och harv. I våra hembygdsböcker kan vi finna berättelser att torparen dels utfört sina dagsverken och sedan arbetat för daglön övriga vardagar. Detta för att få lite kontanter till hushållet. Torpets jord fick skötas på fritiden. Ofta var det stora familjer. Barnen, som fick lära sig arbeta tidigt, bidrog även till brukandet av det arrenderade torpet.

År 1850 fanns 100.000 torpare i Sverige.
År 1910 fanns 50.000 torpare i Sverige.
År 1930 fanns 20.000 torpare i Sverige.
År 1943 förbjöds dagsverke som arrendelikvid.