Torprunda, Stäflö

15/3 2016

Johnny Fransén, Eva och Alf Evaldsson hämtade Håkan Berglund, Oxhagen, Björnö. Håkan är uppväxt på ett av torpen i Rafshagen.

Vi körde mot Rafshagen och några hundra meter före avtagsvägen mot Stäflö passerade vi platsen där det fanns en vinddriven pumpstation på 40-talet. Den lär ha elektrifierats senare. Numera finns i stället en pumpstation lite längre från vägen. Den heter Långängen. 225

Alldeles innan avtagsvägen mot Stäflö fanns förr en dansbana. Det hade Håkans far berättat. 243

Första torpet i Rafshagen är Håkans föräldrahem. Hans far hette Tor Berglund och var fiskare och hade fiskevatten på båda sidor om Rafshagsudden. Han var verksam som fiskare till början på 60-talet.

Han åkte runt i trakten med en låda på sin lättviktare och sålde fisk till hushållen. Det sägs att han trampade mellan husen utan att starta motorn. Han sa: Den spottar ettöringar den jäveln.

Mamman hette Berta och storasyster heter Inga-Lill. 203

I nästa torp bodde en fiskare som hette Egon Salomonsson. Han hade även minkfarm.

Han kom från Brömsebrotrakten. Hans fru hette Marta. De hade inga barn.

Där bodde tidigare Set och Banér. Även Fritz på Sörö har bott där. 204
Nästa torp är till vänster om vägen. Den förste Berglund kom dit i mitten på 1800-talet. Jag minns att där bodde några som hette Idberg i slutet av 1950-talet. 205
Innan vi kommer fram till nästa torp finns en väldigt unik gran på höger sida. Den har grenar som är tjocka som stammar. Trädet är gammalt och en tjock gren har brutits i någon storm under vintern.
Till höger ligger det fjärde fisketorpet där siste fiskaren hette Hilmer Berglund. Han var kusin till Tor Berglund. Han höll också på med fisket fram till på 60-talet. Jag minns hur han och hustrun Märta åkte ut i sundet i motorbåten.

Barnen här var Jan och Rune.

Arrendekontraktet var på 42 år och förlängdes automatiskt med fem år om båda parter var överens. Jag vet dock inte när det skrevs. 206
Ute på udden ligger badplatsen. Där startades simskola av Ungdomens Röda Kors från Läckeby. De byggde bl.a. en brygga och en flotte med hopptorn.

Det har också funnits två skjutbanor på udden. Man ser fortfarande rester av den i form av ett stenröse mitt emot parkeringen.
Vi åkte tillbaka och svängde mot söder längs vattnet. Där passerade vi nästa pumpstation som kallades trädgårdsmästarbostaden. 244

Innan grindstolparna till höger vid infarten till parken finns en vall. Där gick en väg förr. Den kallades ”Fattigmansvägen”. De fattiga arbetarna fick nämligen inte gå genom parken nära slottet utan fick hålla sig på den vägen. 245
Genast efter grindstolparna ligger trädgårdsmästabostaden. Den siste trädgårdsmästaren var Olle Knutssons far. Olle var gift med Gerda, syster till Hilmer Berglund. Växthuset, där trädgårdsmästaren odlade åt godset, låg lite närmare vattnet snett söder om bostaden.

I trädgårdsmästarbostaden bodde Alf och jag som nygifta. Vi hade ett rum uppe och kök och ett rum nere samt toalett med tvättställ. Om vi ville bada eller basta fick vi gå till slottet. Där fick vi även använda tvättmaskinen.

Det fanns en till lägehet i huset då. Den var på 3 rum och kök.

När vi bodde där fanns ett hjorthägn på andra sidan vägen med både kronhjort och dovhjort. Via en tunnel under vägen kunde hjortarna komma till det utökade hägnet närmare sjön.
Vi fortsatte vår rundtur genom slottets park. Där fanns förr en frutträdgård med mågna goda äpplen och päron.

Utanför grindstolparna på den sidan fanns stallet och smedjan där min far var smed från 1956-1966. I smedjan hade tidigare varit tvättstuga och även skola.

På 50-talet fanns det kalkoner i en av byggnaderna där och i stallet endast två stycken ridhästar.

Alldeles söder om smedjan fanns en invallningspump. Den kallades Smedjan. 226
Vi kommer fram till Hjälmö. Till vänster fanns tidigare en såg. Den minns jag i kraftigt förfall på 50-talets slut. 246 Uppe på högsta punkten bodde då ett äldre par som hette Karl och Elin Karlsson. Deras dotter hette Anna. Hon och hennes man Jonny adopterade ett finskt krigsbarn som hette Erkki.

På Hjälmö har det nu blivit en liten by med exklusiva villor.
På bron över till Horsö stod, som nästan alltid, några och fiskade.

I torpet till vänster på Horsö, närmast bryggan bodde Thomssons på 40-50-talen. De kom som flyktingar från Estland 1944. En familj med flera barn. (Äldste sonen Bernhard ägde senare Läckeby Bryggeri). 207

I det andra torpet på Horsö bodde Gerdis. Det var två bröder, den ena brodern drunknade. 208

Det var fisketorp båda två.

Där var en gång en tämligen stor hamn där stora båtar gick in.
Längst söderut kom vi till torpet Sörö. Där bodde Fritz, Fritte på Sörö. 209 Hans syster har stått modell åt konstnären Anders Zorn. Denna modellen var moster till Svea Berg, född Ågren. Svea Berg är mamma till Gunnel Göransson och mormor till Anders Hagstedt, Läckeby. Svea var dotter till Gunnar Ågren, den siste slöjdaren på Stäflö. Han blev sparkad när han var med och bildade fackföreningen.
Vi passerade Frittes åkerlycka och nu började det suga i magen.

Den medhavda fikan intog vi vid ett vindskydd längs vägen. Det var strålande väder och vi njöt i solen. Vi var i närheten av ”Horsö mormors trädgård”. Det växer gamla fruktträd där. Innan det nuvarande slottet byggdes lär Stäflö slott ha legat på Horsö ungefär här.
Tillbaka mot Herrstäflö. I den skarpa kurvan alldeles söder om den gamla stenladugården fanns tidigare slöljverkstaden. Dit kom mina föräldrar och jag 1956. Vår lägenhet var tre rum och kök. Snickarverkstaden var iordninggjord och var vårt finrum med parkettgolv. Mitt rum var på andra våningen med utsikt över sta´n, ”gödselsta´n”. Ett stort härligt rum med vitkalkad öppen spis. Kök och sovrum på bottenvåningen åt väster. Den andra delen av huset var s.a.s. vårt uthus.

Min far var smed Konrad Karlsson och min mor hette Ingeborg men kallades Bojan. Jag hade fyra systrar som var utflugna. De två äldsta var fars från tidigare äktenskap där frun dött av TBC. De andra två var mors från tidigare äktenskap.

Far var duktig på det mesta och pysslade bl.a. med diverse smidesarbeten på fritiden samt tillverkade moraklockor. Han gjorde alltså även urverken. Min mor virkade mycket men var även duktig på att sy. Hon vävde också.
Vi passerade källarbacken där det numera står fina portar uppe mot parken.

Bakom den andra stenbyggnaden, som var maskinhallen förr, såg vi bort mot torpet Bruket. Där fanns också tegelbruket berättade Håkan.
Vi svängde av mot Långholmen. I det första huset vi kom till bodde Håkans faster och hennes man. Appel byggde huset åt dem men han fick senare sparken när han gick med i fackföreningen.
Nästa hus är torpet Långholmen. Det är det torp som brukades längst av torpen. Den siste torparen var Arvid Davidsson. Hans fru hette Ellen och de hade en dotter som hette Lena. 201
Nu bar det av västerut i allén. Där kom vi till Grindstugan. Där bodde Hildur och Karl Strömberg i början på 40-talet. Deras barn hette Gösta och Britta. Gösta var den siste oxskötaren på Stäflö, eller om det kallades oxföraren.

David och Elsa Håkansson bodde där 1945. Han jobbade på Norrstäflö. David är far till Margit Råberg, Läckeby som föddes där. De flyttade sedan till Öland och därefter bodde troligen ingen mer i Grindstugan.

En bekant till Håkan köpte Grindstugan och flyttade den till Öland. 200
På Bokullebacken svängde vi av söderut till torpet Bokullebacken. (I folkmun Bocklebacken) De som bodde där i väldigt många år var den stilige mannen Jakob och hans hustru Alice. Deras son hette Lennart. Lennart kom också att arbera på gården hela sitt liv. Han bodde på Norrstäflö med sin familj, hustru och två flickor. 199
Nästa torp är Sörstäflö och där bodde Mina och Karl Petersson. De hade många barn som alla bodde kvar i trakten. Kalle på Hjälmö, Jakob på Bokullebacken, Arvid och Albin på Mosekrog och deras syster Anna i Lindsdal. På Sörstävlö var boningshuset till höger om vägen och ladugården till vänster. 198
Lite längre bort till höger ser vi resterna av den stora ladugården som till hörde Sörstäflö.
Vi kör över bron till Surrebäcken ut mot torpet Tallholmen. Där fanns en nerrasad källare kvar samt en skylt tidigare uppsatt av Åby Hembygdsförening. 196
Nu kör vi norrut och har till vänster om oss hela den stora invallningen. Längs rätta vägen mot Herrstäflö heter åkrarna Medelhavet. Där finns också pumstationen Medelhavet. 242 Vi passerar Norrstäflö. Där finns en gammal stenlada och nya ekonomibyggnader mm.

Min man Alf bodde på Norrstäflö som barn och gick i Stäflö skola första och halva andra klass. Hans far körde bl.a. oxar och hästar. Hans mor hjälpte till med diverse sysslor på gården. De var sju syskon.
Framme vid vägen mot Rafshagen. Vi svänger österut och där har vi Stäflö skola till höger. I det stora hustet fanns skolsalen i rummet mot norr. Där gick klasserna 3-7 i samma klassrum! Det var Torsten Hjertman som undervisade dem. Resten av huset var lärarbostad. På andra sidan av vägen låg småskolan och där var det hustrun Ester som var lärare.
Slutligen passerar vi Kuleholm. Det var först en egen gård och blev senare torp. Håkans morfar var torpare där. Före honom var Inge ”Muffen” Karlssons morfar torpare där.

På 50-talet bodde där en familj med 10 barn. Pappan i familjen arbetade som ladugårdkarl på Stäflö. 202
Så var vi åter vid Oxhagen och tackade Håkan för en givande rundtur på Stävlö.
På hemvägen körde vi förbi ytterligare ett torp som tillhört Stäflö nämligen Färdigtorpet. Det ligger vid väg 125 strax efter Svenssons Motorverkstad. Det är nu heltförändrat, försett med plåttak och tillbyggt.

Eva Evaldsson