701 Kokugnar

By: Nickebo

Den 23/10 2018 åkte Åke Rudolfsson och jag Eva Evaldsson till Lars Blomberg i Nickebo. Han tog oss med ut i sin skog och visade oss två kokugnar. De var båda utmärkta för att inte förstöras av skogsmaskiner och dylikt. De var nerrasade till en del men man kunde se och förstå hur de använts.

Den första vi besökte hade position med koordinaterna:
Nord 56, 49, 12   Ost 16, 11, 48

Den låg i kanten av ett kärr där man förr skördade hö och kanske i någon mån spannmål. Bakom sig hade man skogen som var stenig och gav material till ugnen. Dessutom erbjöd skogen ett visst skydd mot väder och vind.

Ugnen användes när man arbetade med skördearbete. Man kunde värma soppa och kanske lite välling eller kaffe. Det var gott att få lite varmt i sig och även skönt att sitta vid den varma härden. Det är oklart hur gammal den är men den lär ha använts en bit in på 1900-talet.

Kokgrop1

Den andra ugnen låg i en annan del av skogen med koordinaterna:
Nord 56, 49, 41 . Ost 16, 12, 53 Denna låg alldeles vid kanten av en skogsväg. Den var trots det svårare att upptäcka för den var täckt av mossa och på så sätt vackrare. Den användes på samma sätt som den första vi tittade på.

Vi tackar Lars för en intressant skogstur och framför allt för att vi fick chansen att se och dokumentera en del av Skogsbygdens historia.

Åby Hembygdsförening/Eva Evaldsson

Kokgrop2

Eva Evaldssons berättelse som pdf finns här: Kokugnar i Nickebo.

242 Pumpstation Medelhavet

By: Stävlö

Längs rätta vägen mot Herrstäflö heter åkrarna Medelhavet. Där finns också pumstationen Medelhavet.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290339 E 580598
RT90 X 6291565 Y 1531370
WGS84 dec 56,750055° 16,317991°
WGS84 g/m 56° 45,0033′ 16° 19,0795′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 0,20″ 16° 19′ 4,77″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

241 Bruket

By: Stävlö

Torpet Bruket. Där fanns också tegelbruket.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290677 E 582937
RT90 X 6291876 Y 1533713
WGS84 dec 56,752684° 16,356327°
WGS84 g/m 56° 45,1610′ 16° 21,3796′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 9,66″ 16° 21′ 22,78″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

246 Sågverk

By: Stävlö

Vi kommer fram till Hjälmö. Till vänster fanns tidigare en såg. Den minns jag i kraftigt förfall på 50-talets slut. Uppe på högsta punkten bodde då ett äldre par som hette Karl och Elin Karlsson. Deras dotter hette Anna. Hon och hennes man Jonny adopterade ett finskt krigsbarn som hette Erkki.

På Hjälmö har det nu blivit en liten by med exklusiva villor.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290291 E 583355
RT90 X 6291484 Y 1534127
WGS84 dec 56,749134° 16,363042°
WGS84 g/m 56° 44,9480′ 16° 21,7825′
WGS84 g/m/s 56° 44′ 56,88″ 16° 21′ 46,95″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

245 Fattigvägen

By: Stävlö

Innan grindstolparna till höger vid infarten till parken finns en vall. Där gick en väg förr. Den kallades ”Fattigmansvägen”. De fattiga arbetarna fick nämligen inte gå genom parken nära slottet utan fick hålla sig på den vägen.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290886 E 583366
RT90 X 6292080 Y 1534145
WGS84 dec 56,754485° 16,363416°
WGS84 g/m 56° 45,2691′ 16° 21,8050′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 16,15″ 16° 21′ 48,30″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

244 Pumpstation Trädgårdsmästarbostaden

By: Stävlö

En pumpstation som kallades trädgårdsmästarbostaden.

Genast efter grindstolparna ligger trädgårdsmästabostaden. Den siste trädgårdsmästaren var Olle Knutssons far. Olle var gift med Gerda, syster till Hilmer Berglund. Växthuset, där trädgårdsmästaren odlade åt godset, låg lite närmare vattnet snett söder om bostaden.

I trädgårdsmästarbostaden bodde Alf och jag som nygifta. Vi hade ett rum uppe och kök och ett rum nere samt toalett med tvättställ. Om vi ville bada eller basta fick vi gå till slottet. Där fick vi även använda tvättmaskinen.

Det fanns en till lägehet i huset då. Den var på 3 rum och kök.

När vi bodde där fanns ett hjorthägn på andra sidan vägen med både kronhjort och dovhjort. Via en tunnel under vägen kunde hjortarna komma till det utökade hägnet närmare sjön.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6290995 E 583354
RT90 X 6292189 Y 1534134
WGS84 dec 56,755464° 16,363250°
WGS84 g/m 56° 45,3278′ 16° 21,7950′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 19,67″ 16° 21′ 47,70″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

243 Stäflö dansbana

By: Stävlö

Alldeles innan avtagsvägen mot Stäflö fanns förr en dansbana.

Berättat av Eva Evaldssons vid en torprunda i Stäflö 15 mars 2016.
Läs hela berättelsen här: Stäflö torprunda

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6291447 E 583295
RT90 X 6292642 Y 1534080
WGS84 dec 56,759536° 16,362428°
WGS84 g/m 56° 45,5722′ 16° 21,7457′
WGS84 g/m/s 56° 45′ 34,33″ 16° 21′ 44,74″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

240 Knäppen

By: Vångerslät

Här har det bott en man vid namn Lorentz Andersson. När han skulle presentera sig vid tinget sa han följande. ”Mitt namn är hemmansägare Sven Lorentz Andersson på Svälte Knäpp”. Denna plats kallas än i dag för Knäppen.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6296137 E 577799
RT90 X 6297398 Y 1528638
WGS84 dec 56,802609° 16,273988°
WGS84 g/m 56° 48,1565′ 16° 16,4393′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 9,39″ 16° 16′ 26,36″


Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

170 Liten stuga

By: Åby

Här har det legat en liten stuga 1898–1950.

Här bodde båtsmansänkan från Maltorp, Maria Lovisa Andersdotter Fager. Hon var född 1862 i Ryssby, död 1949. Hon hade sex söner. En av sönerna var bryggare Fager i Lindsdal.

Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

238 Samuelstorpet

By: Tokebo

Här bodde på 1800-talet en gumma som kallades Smed-Maja, enligt Gunnar Fransens anteckningar om Åby skogsbygd vid sekelskiftet år 1900.

Hon lär ha diktat följande:

”Wem ärver ej sin hembygds drag!
Och den som lyss som liten slarv
till skogens dån får annat arv
än den som föddes vid en gata”


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6297987 E 572167
RT90 X 6299314 Y 1523026
WGS84 dec 56,820128° 16,182306°
WGS84 g/m 56° 49,2077′ 16° 10,9384′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 12,46″ 16° 10′ 56,30″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

236 Grönakulla

By: Skubbetorp

År 1861 kom torparen Jonas Johansson med hustrun Maja Jonsdotter och sonen Johannes till Grönakulla. Johannes tog över torpet efter faderns död år 1874. Torpet var då dagsverkstorp under Skubbetorp. År 1904 gifte sig Johannes med Jenny Jonasdotter från stora Danielsmålen. Johannes avled år 1928 och Jenny flyttade från torpet året därpå. Hon var den sista boende på Grönakulla.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6295108 E 568428
RT90 X 6296478 Y 1519252
WGS84 dec 56,794832° 16,120291°
WGS84 g/m 56° 47,6899′ 16° 7,2175′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 41,40″ 16° 7′ 13,05″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

237 Grankullen

By: Gelebo

I slutet av 1750-talet fick den före detta soldaten Per Persson Borssell, född i Åby församling omkring 1722, bygga sig ett torp som låg här invid gränssträngen mellan Gelebo och Nickebo. Han hade varit soldat för Ekholma rote nr 48 Kalmar regemente.

Där var han torpare, skomakare och krögare. Han hade också en svartkrog. (Det var inte samma krog som den ordinarie i Nickebo.) Per Borssells son Gabriel Persson övertog torpet år 1788.

En ägare under 1900-talet var Bertil Gustavson och kallades ”Grankullen”. Han var en mångkunnig man. Skogsarbetare, sågare, snickare, målare, barberare, politiker. NTO-lokalen skötte han under många år på ett föredömligt sätt till stort gagn för bygden.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299005 E 571168
RT90 X 6300344 Y 1522039
WGS84 dec 56,829422° 16,166230°
WGS84 g/m 56° 49,7653′ 16° 9,9738′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 45,92″ 16° 9′ 58,43″


Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

57 Soldattorp

By: Knarrebo

Soldattorpet 138 Knarrebo.

När indelningsverket grundades under Karl Xl regeringstid blev 2 soldattorp lagda i Åby församling nr 138 i Knarrebo och 136 i Karlsbo. Dessa soldater tillhörde Kalmar infanteriregemente.

Från 1683 till att den siste soldaten Peter Larsson Hammar avled 1867 hade minst 14 soldater tjänstgjort från Knarrebo. 1867 blev roten indragen till lönefyllnad åt underofficerare. Soldaten Persson Trana hade längst anställningstid 1709–1739. Soldaten Jon Andersson Cedergren 1760–1783 var tidvis kommenderad i svenska Pommern.

Torpet har tidigare legat 100 m västerut men flyttats till sin nuvarande plats, se nr 56.

Mönstringsplatsen var i de flesta fall Staby utanför Högsby. Från 1815 var mönstringsplatsen Hultsfred.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6301682 E 570606
RT90 X 6303028 Y 1521508
WGS84 dec 56,853552° 16,157760°
WGS84 g/m 56° 51,2131′ 16° 9,4656′
WGS84 g/m/s 56° 51′ 12,79″ 16° 9′ 27,94″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

214 Smedja

By: Gransmåla

Efter att tidigare under många år varit Prosten Löttigers allt i allo vid smedjan på prästgårdens mark flyttade Smeden Alfrid Jonsson med familj till Gransmåla.

Alldeles intill dåvarande Gamla Häradsvägen, och med hjälp av sina söner, byggde Jonsson denna smedja.

Alfrid Jonsson var inte bara smed, han var kunnig i det mesta när det gällde hantverk. Bland annat tillverkades hästvagnar och i anslutning till smedjan fanns en snickarbod, där en träsvarv användes till att svarva hjulkubbar. När hjulen var färdigsvarvade skulle de beslås med järnskenor, som smiddes i ässjan och städet. Köpare till dessa vagnar var lantbrukare, för arbetet på gårdarna eller att forsla ved och spannmål till Kalmar. För vinterbehovet tillverkades också  arbets- och åkkälkar.

Tillverkning, vässning och härdning av stenborr var en stor artikel när bönderna skulle spränga bort de stora stenarna från åkermarken.

Alfrid Jonsson gick ur tiden 1926 och då hade yngste sonen August övertagit smedjan sedan några år tillbaka och fortsatte i faderns fotspår. Både far och son åtnjöt stort förtroende hos lantbrukarna och hade alltid mycket arbete. Många var de kunder, lantbrukare och andra, som sökte sig till smedjan i Gransmåla. Från Åby Skogsbygd till Bäckebo, Örntorp och Maltorp, med flera byar.

I början var det svårt att få hem material t. ex. järn och smideskol från Kalmar. Lantbrukarna hjälpte till med sådana transporter vid sina besök i stan. På senare år gick Alsterbro-bilen till Kalmar flera dar i veckan.

Till hemmet Rosendal hörde ca. 2 tunnland jord. Jorden brukades med hjälp av lånade eller lejda hästar och redskap. Kor grisar och höns fanns alltid för hushållets behov.

Tiderna började förändras, lantbrukarna fick modernare redskap som underhölls med fabrikstillverkade reservdelar. Arbetsvagnarna fick luftpumpade gummihjul. Det fanns inte lika stort behov av en bysmedja som tidigare. En annan bidragande orsak var också att genomfarten förbi smedjan upphörde då den nya länsvägen byggdes. Detta gjorde att August Jonsson beslöt att upphöra med verksamheten i början på 1940-talet.

Under smederna Jonssons tid fanns lanthandel i såväl Kyrkeslät som i Örntorp. Under många år och långt efter pensionärsålderns inträde, arbetade August Jonsson med röjning i församlingens skogar. August Jonsson gick ur tiden 22 september 1978. Om den gamla smedjan lär Jonsson sagt till byborna: ”Den skall stå till eftervärlden”.


Visa större karta

Koordinater:

SWEREF 99 TM N 6295711 E 575813
RT90 X 6296994 Y 1526647
WGS84 dec 56,799102° 16,241360°
WGS84 g/m 56° 47,9461′ 16° 14,4816′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 56,77″ 16° 14′ 28,90″

Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se

901 Bombflyg nödlandar

By: Bäck

När andra världskriget kom till Bäck

Härintill, ca 75 m i pilens riktning, havererade den 6 januari 1944, vid 8.20-
tiden, ett fyrmotorigt engelskt bombplan av typ Avro Lancaster III. De sju ombord kunde snabbt lämna planet välbehållna. Det var fyra engelsmän och tre kanadensare, den yngste bara 19 år.

Haveriet inträffade vid nödlandning. Piloten Walther Kroeker från Kanada,
flög in från norr över fälten i Knarrebo, Åsgärde, Gelebo och Bäck. Flygplanet tog
mark på en stenig betesmark. Det girade tvärt åt höger in i ett bestånd med unggranar där det direkt bromsades upp. Vid kraschen bröts flygplanskroppen i två delar och planet fattade eld. Det allra mesta utom bakpartiet förstördes i ett inferno av höga flammor, svart rök och exploderande ammunition.

Flygplanet ingick i en engelsk styrka på 358 bombplan med uppgift att under
natten anfalla den då tyska hamnstaden Stettin (Szezecin i Polen). Kl. 23:56 kvällen före hade det startat från sin bas Wickenby (nära staden Lincoln) i mellersta England. Kl 04.00 nådde det målet – synligt i molnluckor – på höjden 6.700 m. Det fällde sin last i skenet från stora bränder. Luftvärnet gav eld men träffade inte.

På väg ut ur målområdet anfölls bombaren av ett tyskt jaktplan. Då skadades
bl. a. navigeringsutrustningen och minst en bränsletank. Kroeker beslöt att sätta kurs mot Sverige. Han flög norrut och minskade höjden efterhand. Nere på 1.500 m. nådde han molntäckets ovansida. Med bränslet på upphällningen fortsatte han nedåt för att söka en landningsplats. På marken kunde man då höra kraftigt motorbuller inifrån molnen. Planet kom ut ur dessa på en höjd av 300 m. Det befann sig nu över ängarna mellan Nickebo och Karlsbo.

Den här trettondagsmorgonen var det mycket disigt väder, någon grad kallt och
nästan vindstilla. Marken var tjälfrusen och frostig. På grund av diset och frosten var nog Kroekers bild av terrängen (fältens utsträckning, hinder m. m.) något oskarp. Men han var tvungen att snabbt hitta ett fält att landa på.

Planet flög först ett varv över Nickebo, Karlsbo och Tombo. Sedan försvann det
åt nordost över åsen vid skolan. Efter några minuter kom det tillbaka norrifrån över Knarrebo, efter att ha kretsat över Skillerhult. Nu flög det in för att landa.

Flygarna togs först om hand av lantbrukarna Anders Lundin och Gunnar Johansson som var hemvärnsman. Den förre kunde berätta på engelska var de hamnat. Den senare förde dem till gården. Där lät de sig väl smaka av smörgåsar, kakor och kaffe. Till Bäck kom hela dagen en ström av folk.

Skogsbygdens hemvärn under befäl av lantbrukare Oskar Lejdel var snabbt på
plats för att bevaka det brinnande planet. Mot kvällen avlöste militär från Kalmar. Dit kördes vrakresterna efter några dagar och såldes som skrot.
Mannarna fördes till flygflottiljen i Kalmar för förhör. Där uppgav de bl. a. att
nattens bombraid var deras första. Efter internering nära Falun återsändes de till
England i september, troligen för en ny flygtjänst. Om de överlevde kriget vet vi inte.

Data om Lancaster: Vingbredd 31 m; längd 21 m; höjd 6 m; startvikt 31 ton;
motorer 4 st Rolls-Royce/Packard Merlin på 1.460 hk; bomblast max 7 ton; hastighet 460 km/tim (på höjden 3.500 m); aktionsradie 2.750 – 4.000 km.

Berättat av Ingvar Bram som blev vittne till denna händelse som 11-åring.

Platsen på Google Maps

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299062 E 570539
RT90 X 6300409 Y 1521411
WGS84 dec 56,830038° 16,155951°
WGS84 g/m 56° 49,8023′ 16° 9,3571′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 48,14″ 16° 9′ 21,42″


Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

814 Väderkvarn

By: Maltorp

Vinddriven kvarn försedd med ett stort vindhjul med fyra stora tygklädda vingar av trä. För att rikta kvarnen mot vinden är antingen hela kvarnen eller bara den övre delen vridbar. Kraften förs från den horisontella vindhjulsaxeln till den vertikala kvarnstensaxelen via en vinkelaxel. I Åby socken har funnits minst 20-30-tal väderkvarnar.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

806 Väderkvarn

By: Knarrebo

Förutom namn och läge saknar vi uppgifter om denna plats.
Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6300947 E 570940
RT90 X 6302289 Y 1521834
WGS84 dec 56,846901° 16,163040°
WGS84 g/m 56° 50,8141′ 16° 9,7824′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 48,84″ 16° 9′ 46,94″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

648 Knarrebo kvarn

By: Knarrebo

Särjebäcken är ett betydande vattendrag som utgör gräns mellan Åby och Ryssby socknar i Knarrebo. Vid Snärjebäcken fanns en kronokvarn redan 1570. En betydande person som då var i Knarrebo var Olof Torgelsson ”Oluff i Knarreboda” som fungerade som gästgivare. Innan Nickebo krog ett betydande kräftfiske men tyvärr försvann det 1967 då kräftpesten kom. Det var annars en stor tillgång för byn.

I Åby socken har det funnits minst ett 60-tal vattenkvarnar som är utprickade på en karta i vårt arkiv samt ett stort antal väderkvarnar.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6303601 E 573223
RT90 X 6304917 Y 1524149
WGS84 dec 56,870385° 16,201225°
WGS84 g/m 56° 52,2231′ 16° 12,0735′
WGS84 g/m/s 56° 52′ 13,39″ 16° 12′ 4,41″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

626 Lusekullen

By: Karlstorp

En berättelse av Helge Karlsson om det lilla sägenomspunna hemmanet:

”Jag vill nu skriva något om den sägenomspunna Lusekullen som ligger mig varmt om hjärtat. Redan som barn hörde jag talas om två ljus som vissa människor hade sett i kullen. Det skulle vittna om något märkligt som hade inträffat där, mer fick jag inte veta.

Under senare år har jag träffat flera mediala människor med förmåga att se tillbaka i tiden och de har samstämmigt frågat mig om det har funnits någon ödeskyrka där jag bor eftersom de såg gravar och skelett.

Om marken i Lusekullen kunde tala kanske vi kunde förstå att detta lilla hemman är ett av de mer intressanta i Åby socken.

Det här med brinnande lågor trodde jag tillhörde folkfantasin men i dag vet jag bättre. Mitt stora intresse för gamla sägner och mystik har fört mig närmare lösningen och jag har nu själv förmågan att se lågorna som är ca. 80 cm höga och konformade. De påminner om att det finns två gravar där. En grav för de svenska soldalerna och en för de danska.

Gravarna härrör sig från 1523 då danskarna tvingades bort från Kalmar slott och fick fri lejd och tydligen hade de ämnat tåga genom Småland till Halland som då tillhörde Danmark. Det är troligt att de plundrade och tog vad de ville där de drog fram och det är sannolikt därför som svenska trupper gick till anfall mot dem.

Jag såg två svenska soldater, den ene ljus och den andre som hette Möller med rött hår och skägg och de reste sig upp ur svenskgraven som om de varit livs levande. Båda ville att jag skulle tala om att de stupat i hårda strider med danskarna och att de var glömda där de låg i sina krigsgravar i kullen.

Även från den danska graven fick jag besök. En flicka på ca. 12 år med guldgult hår som gick långt ned på ryggen låg i sin grav i fiendeland. Ur denna grav reste sig också en dansk soldat sittande till häst och iförd riddarutrustning, en ståtlig krigare. Han hade långa kraghandskar och på ringfingret glänste en vacker ring. En blodröd sten infattad i guld. Närmast kroppen hade han ett 1äderbälte där han förvarade andra guldföremål. Flera krigare hade värdesaker på sig men allt hamnade i graven.

Jag fick antikvarie Ebbe Westergrens tillåtelse att leta efter gravarna men jag fann endast ett skelettben från en människa. Strax efter fick jag telepatiskt svar på mina funderingar; gravarna är omösta och plundrade.

Det finns också en kopparkista nedgrävd i denna kulle och det skulle ha skett någon gång under Kalmarkriget 1612-1613. Även den är plundrad på sitt innehåll. Det var flera ägare till innehållet i kistan och de som överlevde grävde upp den och tog också det som tillhörde dem som dog under kriget. Därefter grävde de ned kistan eller kistorna igen.

Kullen döljer säkerligen fler hemligheter som kanske uppenbaras så småningom.”

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

625 Möltorps kvarn

By: Fröstingstorp

Sedan mycket lång tid tillbaka har det funnits kvarn på Möltorp. Den omnämndes i jordeboken år 1541. Kvarnen låg då ett 30-tal meter nedströms mot Läckeby. Gustav Vasa var den som införde skatt på kvarnarna i Sverige. Hur stor den var då vet man ej, men nästan 200 år senare anges skatten till 8 öre.

I jordeboken år 1777 anges en skattemjölkvar i Möltorp med Fyra Schillingers ränta. År 1820 fastställdes den årliga räntan till 51/2 kappar mjöl. Förmalningsavgiften i dag är en kvarleva från den tiden.

Nuvarande kvarn med damm blev färdig 1868. Den utvecklades med tiden och från och med 1930 fanns då valskvarn med sikt, två par stenar, kross, rensmaskin och betningsutrustning.

Vattenturbinen räckte ej alltid till utan man fick koppla in en elmotor att hjälpa till med.

Kvarnkunderna kom från Åby, Nickebo, Bäckebo och Förlösa. Antalet uppgick enlig uppgifter som mest till ett 100-tal. En såg som drevs med en ångmaskin fanns också på gården. Kvarnrörelsen på Möltorp upphörde 1980.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

621 Sporsjö sågkvarn

By: Sporsjö

I Norra Möres dombok från år 1793 anbefalldes en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i Norra Möre. ”Sporssiö byeqvarn, 3/5-delar frälse, 2/5-delar kroneskatte, ägdes av hela byen och kan ej upplysas när den tillkommit, men anmäles qenom delägaren Per Carlsson till skattläqqninq för 2ena tolfter stockars sågningq åt qrannarna och en ditor av egen skog.”

Ån som rinner genom Sporsjö har varit en stor tillgång för bygden. Sporsjösågen låg 50 m in från bron på samma sida som Sporsjö Lantbruksmuseum. Klingsågarna startades ej enligt uppteckningar av Svensk Sågverksindustri förrän på 1870-talet så det har säkert funnits en annan typ av såg tidigare. Sågen drevs av s.k. medfallshjul som inte fordrade så stor fallhöjd på vattnet. Där fanns en sågbänk för sönderdelning av timret i olika dimensioner samt en kantbänk. Sågen var andelsägd av samtliga lantbrukare efter gårdarnas storlek.

Byamöte har hållits i byn årligen men är ej dokumenterade i någon protokollbok förrän 1923. Då hyrdes sågen ut till virkeshandlare Dahl från Läckeby som köpt skogsposter i Tombo och Sporsjö som kördes fram, lagrades på åkern och vidare på räls till sågen. Dammen fick repareras ofta men 1927 byggdes en av granit. Vattentillgången blev mindre med åren så 1939 inköptes en lokemobil för 1675 kronor som reservkraft. Något år senare havererade vattenhjulet. År 1943 hyrdes sågen ut till virkeshandlare Georg Sandell som inköpte sågen 1944 och flyttade den till en annan plats i byn. I Sporsjö har funnits ytterligare 7 stycken kvarnar.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

617 Haglunds kvarn

By: Sporsjö

I Sporsjö by har det funnits många kvarnar. År 1732 fanns ”2 vattenmjölkvarnar” skattlagda och 1750 tillkommer 2 väderkvarnar å nr 3 och 1805 1 husbehovssåg med kvarn. Men det finns rester av minst på 8 ställen vid ån där det varit kvarnar under gamla tider.

Den här kvarnen är byggd efter greve Posses tid cirka 1850 talet.

Rune Haglund vars släkt i 5 generationer varit ägare till gården har berättat. Kvarnen drevs med vattenturbin. Under min fars tid maldes all spannmål till gårdens kor och hästar även en del råg under krigsåren till bakning. Vid god vattentillgång var det många grannar som även körde hit med sin säd. När spånhyvlingen började, har jag ingen tidsplan på. Jag har varit med och legat under spånhyvelen å sorterat spån. Den skulle vara 55 cm. Vi hade kunder som köpte spån måttet var famnar. Även legohyvling förekom. Virket var kvistren asp, tall och gran.


Visa större karta

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6292910 E 573341
RT90 X 6294222 Y 1524141
WGS84 dec 56,774346° 16,200085°
WGS84 g/m 56° 46,4608′ 16° 12,0051′
WGS84 g/m/s 56° 46′ 27,65″ 16° 12′ 0,31″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

614 Bäck kvarn och såg

By: Bäck

Omkring år 1900 byggdes en kvarn i Bäck av Ernst Johansson som ägde den här gården då. Den drevs med vattenhjul. Vattnet kommer från Skillerhult och Åsgärde. Ett sågverk byggdes och en vattenturbin ersatte vattenhjulet. Senare inköptes en ångmaskin på 1950-talet och den ersattes med en diselmotor som drev sågverket.

Till att börja med var det mest bondsågning till husbehov som sågades. Efter andra världskriget byggdes sågen ut. Då började Gunnar Johansson med sönerna Sigvard och Kjell Gunnarsson köpa rotposter och timmer som sågades här. Den största av virket såldes på export.

Omkring åtta personer var anställda vid sågverket. Det var ett tungt arbete till att börja med att bära upp virket på stabbarna. Lite senare inköptes en gaffeltruck. Sådana tillverkades av Nore Jareklint i Läckeby motorverkstad. Företaget hette nu Bäck såg och kvarn.

Den förste kände mjölnaren i kvarnen var Per Nilsson som kom från Blomkulla i Åby socken. Det är hans son den kände spelmannen och konstnären Sven Persson som berättat detta. Efter honom kom Sjögren från Ebbegärde som flyttade till Maltabo kvarn i Kristvalla socken. Sedan var det sönerna till Ernst Johansson, Rangnar Johansson och Verner Johansson som skötte anläggningen. På 1940-talet inköpte Gunnar Johansson rörelsen.

Det var en stor tillgång för Åby skogsbygd med ett sågverk. Tidigare satte man upp ett sågverk på varje gård eller by när någon större skogsaverkning gjordes, som sedan revs ned och flyttades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299275 E 570183
RT90 X 6300626 Y 1521057
WGS84 dec 56,832003° 16,150170°
WGS84 g/m 56° 49,9202′ 16° 9,0102′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 55,21″ 16° 9′ 0,61″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

612 Skubbetorps kvarn

By: Skubbetorp

Kvarnen flyttades hit omkring 1900 av Karl Karlsson från Knöppletorp 1:4. Dammen byggdes då. Kvarnen utrustades med tre par stenar för olika malning samt sikt. Här fanns även benstamp, spånhyvel, slipsten och sågverk. Vid sågverket sågades allt virke till nybyggnaden av ekonomibyggnaderna på Skubbetorp under 1940-talet.

Kvarnen revs på 1950-talet. Dammen reparerade Elving Carlsson 1995. Den rensades upp med stor varsamhet så att en våtmark bildades.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297688 E 567671
RT90 X 6299068 Y 1518526
WGS84 dec 56,818119° 16,108598°
WGS84 g/m 56° 49,0871′ 16° 6,5159′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 5,23″ 16° 6′ 30,95″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

609 Möllerskans Vattenkvarn

By: Åby

Kvarn och torp

År 1811 låg här en vädermjölkvarn som kallades Fröholmskvarn. Fröholm var jägmästare och bodde på Åby nr 11. Åren 1810-1817 på torpet bodde mjölnaren Carl Mangnus Carlsson, född på Oxhagstorpet 1785, vigd 1811 med bondottern Magdalena Pettersson född 1787 på Åby nr 2:3. De hade 7 barn, en son och 6 döttrar. Carl Mangnus dog 1832 och änkan övertog torpet och rättighet att mala vid kvarnen. Magdalena dog 1869.

Boningshuset som låg med gaveln mot Åbygatan fanns kvar på 1940-talet.

Se även nr 151

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

608 Tombo kvarn

By: Tombo

Tombo sågkvarn återfinns i ett utdrag från 1768 års vinterting i Rockneby, till anmärkning i domboken om en överenskommelse mellan Tombo åboer den 12 januari.

År 1793 Tombo kronoskatte anmäles av Carl Svensson och Daniel Nilsson en kvarn till Husbehofsnyttjande vid en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i norra Möre.

I området vid Tombo kvarn finns lämningar efter en myrmalmsugn samt två stycken skvaltkvarnar innan nuvarande hjulkvarn byggdes. Denna kvarn byggdes av Karl Börjesson i slutet av 1800-talet. Frits Pettersson renoverade kvarnen under sin tid som ägare. Då byttes vattenhjulet med mera. Kvarnen har varit i bruk till omkring 1960.

Gösta Karlsson, Harby, en son till Ferdinand Karlsson som var ägare till kvarnen under första världskriget har berättat följande: En natt väcktes han av byns fjärdingsman Frans Nilsson som bad att han skulle mala en säck råg. Då svarar Ferdinand: Tror du att jag är så dum att jag maler åt fjärdingsmannen, det är ju förbjudet att mala brödsäd utan kort. Då säger Frans: Är du så dum så du låter min familj svälta ihjäl är du mycket dummare. De malde rågen, lade mjölsäcken på kärran och plockade ved över för att dölja lasten. Frans drog sedan kärran hem genom Tombo by till sin stuga som låg i den andra änden av byn. De bakade sitt bröd och åt sin smörgås säkert med god aptit.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297439 E 569665
RT90 X 6298795 Y 1520517
WGS84 dec 56,815584° 16,141178°
WGS84 g/m 56° 48,9350′ 16° 8,4707′
WGS84 g/m/s 56° 48′ 56,10″ 16° 8′ 28,24″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

606 Vattenkvarn

By: Bäckstorp

Från början av 1800-talet fanns det en vattenkvarn här vid bäcken. Den var i bruk till omkring 1910.
Källa: Boken om Åby

Välkommen att bidra med mer information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6297883 E 568752
RT90 X 6299250 Y 1519609
WGS84 dec 56,819709° 16,126345°
WGS84 g/m 56° 49,1825′ 16° 7,5807′
WGS84 g/m/s 56° 49′ 10,95″ 16° 7′ 34,84″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

235 Frostegården

By: Knarrebo

Förutom namn och läge saknar vi uppgifter om denna plats.
Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6301036 E 570890
RT90 X 6302379 Y 1521785
WGS84 dec 56,847711° 16,162245°
WGS84 g/m 56° 50,8627′ 16° 9,7347′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 51,76″ 16° 9′ 44,08″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

234 Torpgrund

By: Åsgärde

Vi saknar uppgifter om denna plats.
Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6299994 E 570282
RT90 X 6301344 Y 1521164
WGS84 dec 56,838445° 16,151982°
WGS84 g/m 56° 50,3067′ 16° 9,1189′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 18,40″ 16° 9′ 7,14″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

233 Betlehem

By: Knarrebo

Förutom namn och läge saknar vi uppgifter om denna plats.
Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6300915 E 571311
RT90 X 6302253 Y 1522205
WGS84 dec 56,846560° 16,169117°
WGS84 g/m 56° 50,7936′ 16° 10,1470′
WGS84 g/m/s 56° 50′ 47,62″ 16° 10′ 8,82″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

231 Svartingstorp

By: Svartingstorp

Stenåldersverktyg såsom stenyxor och skafthålsyxor har i riklig mängd tillvaratagits ur gårdens areal. Detta kan vi ta som ett bevis att trakten varit ”befolkad” sedan årtusenden tillbaka.

Är 1302 finner vi äldsta skriftliga beviset – ett köpekontrakt med stavningen ”Swartinghstorp”. I slutet av 1500-talet och början av 1600-talet ”ansattes” byns ägare ”hårt” av Älfsborgs lösen. Under danskarnas härjningar (Kalmarkriget) brändes byggnaderna 1612.

Vägen Kalmar – Stockholm drog fram genom byn och belastade dess hemman med ”påstföringsskyldighet”, från tillkomsten 1636, ända fram till 1809.

Under flera århundraden tillbaka, har ägandelistan, varit desamma som på Björnö/Stäflö. Bjelke -Bååt -Leijonhufvud -Banér -Cronhjort -Ulfclou -Berg von Linde -Posse.

Är 1887 inköper Carl Olof Swanberg, dåvarande Svartingstorp på auktion efter familjen Posse. Inom kort tillköpte Swanberg ytterligare några gårdar och ett 86-årigt ägandeförhållande familjen Swanberg -Holmquist inträder. (Boken om Åby 212 -228.)

Författare Carl Olof Holmquist ”Svartingstorp”
Författare Arne Johansson ”Minnen och utveckling under mina 39 år på Svartingstorp”
Författare Alva Holmquist-Nissen ”Svenskamerikanen Carl Olof Swanberg på Svartingstorp”

1888. En omfattande upprustning av alla gårdarna. Stenbrytning -täckdikning. Byggande av mejeri med islagerhus, smedja med slöjdarverkstad, ladugård med ungdjurstall, diverse tjänstebostäder m. m. Från Mokällebäcken lades vattenledning med pumpstation och högt belägen vattencistern av sten och betong till mejeri -ladugårdar och huvudbyggnad. Telefon installerades över Rockneby.

1889. Driften av mejeriet startade i juli månad. Redan samma år levererade gårdarna Läckeby, Förlösa, Norrstäflö, Kråksmåla, Vesslö och fyra lantbrukare i Åby by till Svartingstorps mejeri, vars produkter mjölk -grädde -smör -ost, såldes till Kalmar. Från början exporterades även smör till England.

1892. Ny ladugård byggdes. De gamla koraserna såldes på auktion.

1893. 238 dräktiga kvigor och 12 tjurar av Jerseyrasen inköptes. Djuren överfördes till Kalmar med förhyrd ångare. Till Svartingstorp i lösdrift.

1900. Övergång från oxar till hästar skedde successivt under en följd av år. Från att vid sekelskiftet ha varit 12 par oxar och 10 par arbetshästar. Vid första världskrigets slut ersattes sista paret oxar av en 20/24 hkr Munktell – traktor med 3-skärig plog. Den egentliga mekaniseringen tog sin början och var ej helt avslutad förrän 1959, då sista hästen såldes. Antalet anställda i början var ca. 130, vilket antal i huvudsak behölls fram till åren efter första världskriget. Som en följd av ändrade driftsförhållanden och fortgående rationalisering hade antalet anstä1lda minskat till ett 60-tal efter andra världskrigets slut. 1973 blott 6 anställda.

1911. Besättningen uppgick som mest till 520 djur detta år.

1916. En ”Manus” mjölkmaskinanläggning installerades. Jerseymjölk levererades till den egna mjölkbutiken i Kalmar samt ca. 25 andra affärer.

1936. Uppfördes ny ladugårdsbyggnad.

Läs vidare i Boken om Åby.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

229 Tunbergtorpet

By: Knarrebo

Förutom namn och läge saknar vi uppgifter om denna plats.
Välkommen att bidra med information till info@gamlaaby.se


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6302379 E 571734
RT90 X 6303712 Y 1522645
WGS84 dec 56,859640° 16,176456°
WGS84 g/m 56° 51,5784′ 16° 10,5874′
WGS84 g/m/s 56° 51′ 34,70″ 16° 10′ 35,24″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se