Kategori: Sporsjö

621 Sporsjö sågkvarn

By: Sporsjö

I Norra Möres dombok från år 1793 anbefalldes en undersökning och skatteläggning av sågkvarnarna i Norra Möre. ”Sporssiö byeqvarn, 3/5-delar frälse, 2/5-delar kroneskatte, ägdes av hela byen och kan ej upplysas när den tillkommit, men anmäles qenom delägaren Per Carlsson till skattläqqninq för 2ena tolfter stockars sågningq åt qrannarna och en ditor av egen skog.”

Ån som rinner genom Sporsjö har varit en stor tillgång för bygden. Sporsjösågen låg 50 m in från bron på samma sida som Sporsjö Lantbruksmuseum. Klingsågarna startades ej enligt uppteckningar av Svensk Sågverksindustri förrän på 1870-talet så det har säkert funnits en annan typ av såg tidigare. Sågen drevs av s.k. medfallshjul som inte fordrade så stor fallhöjd på vattnet. Där fanns en sågbänk för sönderdelning av timret i olika dimensioner samt en kantbänk. Sågen var andelsägd av samtliga lantbrukare efter gårdarnas storlek.

Byamöte har hållits i byn årligen men är ej dokumenterade i någon protokollbok förrän 1923. Då hyrdes sågen ut till virkeshandlare Dahl från Läckeby som köpt skogsposter i Tombo och Sporsjö som kördes fram, lagrades på åkern och vidare på räls till sågen. Dammen fick repareras ofta men 1927 byggdes en av granit. Vattentillgången blev mindre med åren så 1939 inköptes en lokemobil för 1675 kronor som reservkraft. Något år senare havererade vattenhjulet. År 1943 hyrdes sågen ut till virkeshandlare Georg Sandell som inköpte sågen 1944 och flyttade den till en annan plats i byn. I Sporsjö har funnits ytterligare 7 stycken kvarnar.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

617 Haglunds kvarn

By: Sporsjö

I Sporsjö by har det funnits många kvarnar. År 1732 fanns ”2 vattenmjölkvarnar” skattlagda och 1750 tillkommer 2 väderkvarnar å nr 3 och 1805 1 husbehovssåg med kvarn. Men det finns rester av minst på 8 ställen vid ån där det varit kvarnar under gamla tider.

Den här kvarnen är byggd efter greve Posses tid cirka 1850 talet.

Rune Haglund vars släkt i 5 generationer varit ägare till gården har berättat. Kvarnen drevs med vattenturbin. Under min fars tid maldes all spannmål till gårdens kor och hästar även en del råg under krigsåren till bakning. Vid god vattentillgång var det många grannar som även körde hit med sin säd. När spånhyvlingen började, har jag ingen tidsplan på. Jag har varit med och legat under spånhyvelen å sorterat spån. Den skulle vara 55 cm. Vi hade kunder som köpte spån måttet var famnar. Även legohyvling förekom. Virket var kvistren asp, tall och gran.


Visa större karta

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6292910 E 573341
RT90 X 6294222 Y 1524141
WGS84 dec 56,774346° 16,200085°
WGS84 g/m 56° 46,4608′ 16° 12,0051′
WGS84 g/m/s 56° 46′ 27,65″ 16° 12′ 0,31″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

193 Fångstgrop

By: Sporsjö

I kampen mot vargarna grävde man en stor grop som stensattes så att ej vargen skulle komma upp. I mitten på gropen satt man upp en ”gillestång” som nådde några meter över marknivån. I toppen fästes lockbetet smådjur av något slag. Gropen täcktes med ris. När vargen tog språnget föll den ned i gropen och kunde dödas.

År 1828 lämnade 17 länstyrelser i vårt land uppgifter på att 45 hästar 3108 nötdjur, 19104 får o getter 2504 svin dödats.

1840 blev båtsmannen Nils J. Jönsson anfallen i Sporsjö av en flock vargar. Med en yxa och skrik kom han hem välbehållen.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

190 Jordkula i Sporsjö

By: Sporsjö

Jordkula eller ”backstuga” menar man då en liten stuga nedgrävd till hälften i en backsluttning med tak täckt av torv eller halm. Eldstaden var av sten och maten lagades över den öppna härden. Där fanns en brits av trä med en fäll av skinn eller bara halm att ligga på.

Hur levde de i jordkulan? Vad åt de? Vilka redskap och kläder hade de? Hur höll de kölden borta på vintern? Hur var det med hygienen och sjukvården då barn föddes i kulan? I Åby socken har ej påträffats så många jordkulor. I Bäckebo socken finns däremot flera platser dokumenterade. En är bevarad i Stenaråsen på vägen till Torskemåla byggd av Jon Jordnasson född år 1734.

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

189 Anderslund

By: Sporsjö

Torpägare Johan Agust Johansson född 1844 i Åby. Han flyttade till ålderdomshemmet 1938 död 1940.

Hustrun 1 Kajsa Lovisa Petersdotter född 1846 i Kristvalla död 1901.

Hustru 2 Anna Gustava Petersdotter född 1858 i Åby död 1938. Barn Karl August född 1884 i Åby, Anna Lovisa född 1887 i Åby. Fosterbarn Edit Maria Hammarström född 1903 i Bäckebo.

På torpet bor även inhyses f.d. torparen Anders Danielsson född 1827 i Åby död 1915 och Sofia Jonsdotter född 1823 i Åby död 1927.

Torpägare Frank Verner Pettersson född 1891 Ryssby. Hustru Johanna Parulina Valborg Svensson född i Ålem församling. Barn Gösta Ingvar 1920 Erik Gunnar 1921, Mimmi Linnea 1923, Lage Ivar 1925, födda i Ryssby, Karl Edvin 1928 Arne Lennart 1933 i Åby.

Ingvar var sedan ägare till torpet under många år och gjorde då många förbättringar på byggnader, stenmurar m.m. Familjen kom 1938 från Tombo.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6294142 E 572825
RT90 X 6295460 Y 1523639
WGS84 dec 56,785489° 16,191988°
WGS84 g/m 56° 47,1293′ 16° 11,5193′
WGS84 g/m/s 56° 47′ 7,76″ 16° 11′ 31,16″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

143 Dalen

By: Sporsjö

Johan August Johansson är den förste torpare som som bor på torpet när det kallas för Dalen.

Han kom dit 1879 och gifte sig med Cajsa Lovisa Petersdotter 1883-02-11.

Johan August var född 1844-06-18 på Örntorp Nr:4.

Cajsa Lovisa var född 1846-08-24 på Klockarebacken under Siggemåla i Kristvalla socken.

Och fick där två barn Karl August 1884-03-30 och Anna Lovisa 1887-04-15

141 Rolis smedja

By: Sporsjö

Denna smedja fanns på nittonhundratjugotalet. Smedstommet var stenmur till väggar runt om. Taket var ett ryggåstak. Snett fram till höger fanns ”ässjan” (En öppen smidesugn).

Här fanns även ett bostadshus som brann ner till grunden. Efter branden flyttade Smeden ”Roli” till Förlösavägen mitt emot nya skolan. Efternamnet var troligen Johansson.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6292947 E 573485
RT90 X 6294257 Y 1524285
WGS84 dec 56,774653° 16,202443°
WGS84 g/m 56° 46,4792′ 16° 12,1466′
WGS84 g/m/s 56° 46′ 28,75″ 16° 12′ 8,79″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se

140 Delen

By: Sporsjö

De sista som bodde här var Jenny och Per Karlsson. Per Karlsson var född i Vångerslät 1873. Jenny, född Andersson, var född 1871. Jenny och Per gifte sig 1895 i Åby.

Per Karlsson avled i Fröstingstorp någon gång 1938-1939 när han var hos Frida Svensson och hjälpte henne med vedhuggning. Han hittades död vid huggkubben av John Svensson i Brasket som hade burit in Per i huset. Uppgifterna är från Kerstin Andersson som då bodde i Läckeby.

Huset i Delen såldes till Valter Tranfjäder och det flyttades till Kläckeberga på 1940-talet. Jenny avled på Lundgården 1949.

Torpet Delen var ett arrendetorp i Sporsjö by. Arrendet hade en avtalstid av 49 år.


Visa större karta

Koordinater:

System Norrvärde Östvärde
SWEREF 99 TM N 6293030 E 574719
RT90 X 6294326 Y 1525521
WGS84 dec 56,775207° 16,222666°
WGS84 g/m 56° 46,5124′ 16° 13,3600′
WGS84 g/m/s 56° 46′ 30,75″ 16° 13′ 21,60″

Kommentera genom att skicka e-post till info@gamlaaby.se